Nyfiken på Kokosmjöl?

Vad är bra med kokosmjöl och hur ska man använda det?

Kokosmjölet har blivit populärt sen LCHF blev en kostmetod som många människor börjat äta efter. Då kokosmjöl är bra för de som äter efter LCHF innebär det att mjölet innehåller få kolhydrater, men det är inte allt. Det finns många andra fördelar, kokosmjölet är:

• Utan gluten
• Utan laktos
• Rikt på fibrer 

Kombinationen av att det är utan gluten, laktos och rikt på fibrer gör kokosmjölet gynnande för tarmen. Äter du kokosfibrer regelbundet vid varje måltid påskyndas passagen genom tarmen som annars kan ge uppsväld mage och vara retande om du känner av gluten el. laktor. Kokosfibrer hjälper även till att rena tarmen.

Hur ska man använda kokosmjölet?
Att ersätta kokosmjöl mot vetemjöl rakt av går inte. Vanligtvis ersätts kokosmjöl istället för mandelmjöl, kanske mot en liten del av vetemjöl eller andra fiberprodukter. Kokosmjölet suger också mer vätska. När gluten inte finns går det inte att få den elastiska effekten i degen.

Generellt kan du omvandla mandelmjöl mot kokosmjöl enligt följande:

0,5 dl mandelmjöl – 1 msk kokosmjöl

Tvärtom blir omvandlingen

0,5 dl kokosmjöl – 1,5 dl mandelmjöl

Vill du byta ut delar av vetemjöl brukar 10 till 15 % av mjölet vara en bra ersättning. Tillsätt lika mycket vatten. För att få ca ~1 dl kokos- / vetemjöl blir blandningen ~1 msk kokosmjöl och 6 msk vetemjöl.

Beroende på vad du ska göra kan mer eller mindre behövas. Bäst är att prova sig fram och försöka uppnå samma konsistens. Att hantera eller forma degen är en sak. För muffins och mjuka kakor är det en annan.

Tips för variation med kokosmjöl till varje måltid: Vill du äta kokosmjöl till varje måltid är det bra att testa sig fram för att hitta vad som är gott och vad som fungerar för måltiden. Här är några uppslag:

• För dryck: ½ - 1 msk i ett glas (2,5 dl) vatten, juice, shake, smoothie, chokladdryck, te eller kaffe.
• Som topping: ½ - 1 msk i sås, yoghurt, müsli, havreflingor, efterrätter att strö över din portion.
• Som fibrerberikare till bröd, kakor, kex, snacks, osv. 

Kokosvåfflor

Portioner: 5 st

Ingredienser
2 ägg
200 g philadelphia
0,5 krm stevia (Tänk på att stevia är jättesött, vara försiktig i doseringen. Kan uteslutas eller ersättas mot 0,5 dl socker)
0,5 dl kokosmjöl
0,5 dl kokosflingor
0,5 dl mandelmjöl
0,5 tsk vanilj
1 tsk bakpulver
0,5 dl grädde

Så gör du
1. Separera äggvitan- och gulan. Vispa äggvitan till ett fluffigt skum.
2. Vispa osten, äggulorna och stevia till en jämn smet.
3. Blanda kokosmjöl, kokosflingor, mandelmjöl, bakpulver och vanilj i en skål. 4. Rör sedan ner den i ost- och äggsmeten. Blanda i grädden.
5. Vänd försiktigt ner äggvitan i smeten.
6. Grädda våfflorna med smör och ev. lite kokosolja.

 

Uppiggande massageolja m. rosmarin & citron

Rosmarin är en cirkulationshöjande, värmande och smärtlindrande olja. Citron är koncentrationshöjande och mentalt uppiggande. En kombination som får kroppen att vakna till. Obs! Rosmarin bör ej användas vid graviditet.

Ingredienser
30 ml kokosolja
4 droppar eterisk rosmarinolja
6 droppar eterisk citronolja

Naturlig Hostmedicin

En enkel och naturlig hostmedicin för halsen, hostan och immunförsvaret. Av ingredienser du kanske redan har i skafferiet?

Ingredienser
3 msk citron
0,5 dl honung
2 msk kokosolja

Här har du lite exempel på vilka kokos-varor vi

har att erbjuda i vår butik! 

     

VÅREN - KAPHA-TID!

Oj, vad tiden går fort. Det var ett tag sedan vi skrev något nytt på vår hälsoblogg.
Men nu går vi mot ljusare tider och piggnar till igen ....Kan det vara våren som är på väg?

Enligt den gamla indiska hälsoläran och hälsosystemet Ayurveda uppnår vi hälsa genom att upprätthålla balans i den fysiska kroppen och i sinnet dvs. genom att inte ha för mycket av en någon bestämd kvalitet eller rörelse. Enligt Ayurveda har våren den kvalitet/dosha som kallas Kapha ( Ka:ffa) och som förknippas framför allt med elementet jord men också till en viss del av vatten. Kapha är sval och fuktig till sin natur.

När denna dosha är ur balans blir vi benägna att samla på oss av allt möjligt- extra kilon och olika kroppsvätskor likväl som gamla förtret och ägodelar. Vi får svårt att 

släppa taget. Kaphas primära karaktärsdrag är substans/materia och stabilitet.

Goda och närande kvalitet men som ur balans kan bli stagnation, slöhet och tyngd. Vanliga kaphaproblem är bland annat övervikt och slem i luftvägarna, ödem (vätskeansamling) och ämnesomsättningsrubbningar. Samtidigt ska vi inte glömma att Kapha ger friskt och tjockt hår, behaglig hud och välformade tänder och att Kapha personer upplevs som lojala, kärleksfulla och uthålliga. Barnaåren domineras av Kapha vilket förklarar att många barn är lite knubbiga och att de ständigt har snor i näsan!

Enkelt sagt, när man inom Ayurveda vill balansera bestämda tendenser bör man tillsätta dess motsats och istället reducera som här ex. Kapha. Kapha behöver rörelse, lätthet och stimulans. Våren kan ge oss alla Kaphabesvär i form av rinnande näsor och slemmiga vårförkylningar. Och har du Kapha som din huvuddosha, har du lättare att samla på dig ex. mer vikt under vinterkläderna än du trivs med. Ayurveda bemöter dessa och andra kapha -obalanser med nedanstående råd:

• Skaffa en tungskrapa och använd varje morgon innan du äter och dricker- det hjälper kroppens utrensning. Metallskrapa fån Hälsokostbutiken är bättre än andra plastskrapor.
• Använd näs-sköljningskanna dagligen. Gör rent och ger fukt till torra slemhinnor i näsan - speciellt bra för allergiker och de som ofta får bihåle- och öroninflammationer.

• Börja varje morgon med ett stort glas kokt avsvalnat vatten. Gärna med färsk riven ingefära och citron i. Slå upp på termos och drick flera gånger per dag. Gynnar matsmältningen och ökar din förbränning.
• Värmande, stimulerande kryddor som ingefära, chili, svartpeppar och vitlök dämpar Kapha och kan enligt Ayurveda hjälpa till att hålla vikten nere och förkylningarna på avstånd.

• Ät lätt och torr mat, mycket sallader, råa grönsaker, gröna bladväxter, groddar, tranbär, druvor mm. Starka, bittra och astringerande smaker dämpar Kapha.

• Håll dig fysiskt aktiv- utöva gärna någon form av motion varje dag! Dynamiska träningsformer som ger lite fart och svett i pannan är att föredra.
• Sök aktivt efter variation och stimulans, både när det gäller mat, aktiviteter och sällskap. Undvik att hamna på soffan för ofta!
• Torrborsta kroppen som en daglig rutin. 5-8 min varje morgon. Viktigare ju äldre man blir. Huden stimuleras och förnyas och cirkulationen ökar- dämpar Kapha.

• Att massera in en skön olja efter torrborstning ger underverk med torr och blek vinterhud.
• Unna dig ett besök hos en massör som genom sin behandling ger ökad genomströmning i muskulatur och nervsystem och faktisk gör regelbunden massage också att du håller ned din vikt!
• Använd gärna Yoga och andningsövningar för att få mer syresättning i blodet och ger sedan en skön avslappning. Våga Yoga - Kapha behöver utmaningar för att trivas med livet!

TOPP 10 Immunförsvarsstärkande födoämnen

EN HÄLSOSAM KOST ÄR EN VÄXTBASERAD KOST INNEHÅLLANDE MINST TIO PORTIONER FRUKT OCH GRÖNSAKER OM DAGEN.

Det kan vara t ex en GI/GB-kost, stenålderskost, medelhavskost eller vegetarisk kost. Spetsa din hälsosamma kosthållning med tio nedan immunstärkande ingredienser. Viktig så här under den mörka årstiden är att försöka få i sig D-vitaminrika livsmedel såsom fet fisk. smör och ägg. Fet fisk är egentligen det enda livsmedel som kan ge tillräckligt med D-vitamin!

1. Vitlök – Suverän mat, krydda och medicin för immunförsvaret. Vitlök dödar alla mikrober, bakterier, virus, svamp och parasiter.

2. Lök – Quercitin- och svavelrik grönsak som bör intas dagligen. Variera mellan stekt, ugnsbakad eller rå.

3. Blåbär – Ett lättillgängligt hälsobär som är perfekt i en antioxidantrik smoothie eller på gröten.I brist på färska eller frysta - ta torkade!

4. Kokosfett – Krutpaket med det starkt virusdödande ämnet laurinsyra.  Bra vid matlagning, som pålägg eller i smoothie. Använd endast ekologiskt kokosfett utan tillsatser.

5. Shiitakesvamp – En japansk svampsort som odlas i Sverige och är utmärkt för immunförsvaret, främst p g a att den innehåller, lentinen, ett starkt virusdödande ämne.

6. Surkål – Naturens antibiotika. Surkål ökar antal goda bakterier i tarmen och är dessutom GOTT!

7. Yoghurt/Hälsofil/Proviva/Sojayoghurt – med innehåll av probiotika som stärker immunförsvaret och magfunktionen. Välj sylt och sockerfritt!

8. Broccoli – Suverän för detox,  immunförsvaret och mycket, mycket mer.

9. Yamsrot/Sötpotatis/Morötter – En koncentrerad källa av karotenoider. Utmärkt för lungorna och immunförsvaret. Ät någon av dessa varje dag.

10. Rent vatten – Underskattad och underanvänd hälsodryck. Många sjukdomar inkl immunförsvarsproblem förbättras av att man dricker mer vatten. Livsviktigt för kroppens reningssystem. Drick 6–10 glas om dagen. Tillsätt gärna citron eller äppelcidervinäger två gånger varje dag, t ex före maten.

KOSTTILLSKOTT FÖR ETT BÄTTRE IMMUNFÖRSVAR!

DESSA KOSTTILLSKOTT KAN ANVÄNDAS I FÖREBYGGANDE SYFTE ELLER SOM EXTRA FÖRSTÄRKNING VID SMITTA, SYMTOM ELLER SJUKDOM.

Förebyggande dos intas dagligen under flera månader och benämns med (f) och akutdos med (a), vilken intas under 1–2 veckor vid sjukdomssymtom.

TOPP 10

1). D-vitamin. Mängder vetenskapliga studier det sista decenniet har visat D vitaminets suveränitet för att reglera immunfunktionerna. Det är en av de viktigaste skydden mot infektioner och är speciellt viktigt för nordbor som får lite sol under vinterhalvåret. Över 80% av Sveriges befolkning får för lite D-vitamin för ett adekvat immunskydd. 50–100 µg (f). 150–300 µg (a)

2). C-vitamin. En välbeprövad immunkämpe som ökar aktiviteten och antalet hos kroppens försvarsceller. 1 000–3000 mg (f). 10 000 –20 000 mg (a).

3). B-komplex Folsyra, B5 och B6 är alla viktiga för immunförsvaret. B-komplexet motarbetar också stress som är nedsättande för immunförsvaret. En optimal B-komplex kombination tillsammans med en multivitamin ska innehålla sammanlagt: minst 600 µg folsyra, 50 mg B6 och 200 mg B5 (f).

4). Zink.
Ett mycket viktigt mineral för immunförsvaret. Stimulerar immunförsvaret och motarbetar tungmetallsförgiftning och kopparförgiftning. Zinktillskott tillsammans med en daglig multivitamin ska ge: 40–60 mg (f). 60–100 mg (a). Multivitaminen bör innehålla minst 1 mg koppar vid större månadsdosering av zink. En hårmineralanalys kan visa zink/kopparförhållandet som är viktigt för immunförsvaret.

5). Selen.
Selen är ett starkt virusdödande mineral. Ju högre intag av selen, desto bättre skydd mot virus och tungmetaller. 200–300 µg (f). 300–600 µg (a)

6). ”Gröna drycker”/Clorella,  Klorofyll, enzymer och spårämnen i spannmålsgräs ( t ex korngräs, vetegräs, rajgräs) och klorella skyddar mot infektioner. Clorella, spannmålsgräs eller en kombination av båda: 5–10 g (f) 10–30 g (a)

7). Probiotika
Det är svårt att få i sig tillräckligt stora mängder goda bakterier genom intag av fil- och yoghurtprodukter. Probiotikatillskott innehåller mer kraftfulla och koncentrerade mängder. 500–1 000 miljoner bakterier (f). 60–180 miljarder (a).

8). Immunadaptogener, t ex rysk rot, rosenrot
Se förpackningen eller rådfråga oss i  hälsobutiken för förebyggande dos. Oftast är det dagsdosen eller den dubbla dagsdosen som står på kartongen.

9). Akuta immunörter, tex Echinacea, Kan Yang, fläder, lakritsrot, vitlök
 Ta 2–4 ggr den minimala dosen som står på kartongen första tre till sju dagarna eller rådfråga hälsobutikspersonal, naturläkare eller örtterapeut.  Vid akut virusangrepp är det mycket viktigt att inta en stark och verksam dos. Risken för underdosering är större än överdosering.

10). Propolis. Ett kraftfullt näringskoncentrat från bin som skyddar från infektioner. Propolis kan intas i förebyggande syfte och vid akuta tillstånd. 50–500 mg (f), 800–2 000 mg (a).

För den som vill ha en enkel, men kraftfull immunförsvarshöjare rekommenderas en kraftfull multivitamin som bas, med optimala mängder av vitaminer och mineraler. OBS! RDI-mängder räknas inte som tillräckliga! RDI skapades för att ge skydd mot bristsjukdomar, inte för att göra oss friskare! Komplettera med en morgonsmoothie med greenspulver samt extra intag av D3-vitamin, C-vitamin, zink och propolis.

Fråga oss på Kaffebönan!
Vi kan Skräddarsy ditt ”Immunförsvars-paket” så att det passar dina behov.
Välkommen till vår Hälsobutik!

DIN KROPP ÄR ETT AV DE STÖRSTA UNDERVERKEN SOM FINNS!

Missade du eller har glömt av undervisningen i grundskolan om din fantastiska kropp och dess funktioner? Här kommer en uppfriskning av kunskapen.

Hjärnan
Hjärnan är kroppens största utsöndrande organ. Den är vår hårddisk som sköter och ser till att alla kroppens funktioner är optimala. Hjärnan är med andra ord inte bara till för tankeverksamheten utan ”chefen” i kroppen för alla andra övriga livsnödvändiga processer. Vid stress, sorg och andra motgångar påverkas vårt immunförsvar negativt. Vetenskaplig forskning stöder dessa fakta idag. Sunda tankar och ett positivt sinne stärker hjärnan och får den att generera mer energi på ett mer effektivt sätt, flödet i kroppen blir mer exakt.

Hjärnan har ett helt otroligt arbete att sköta och är livsviktig för vår hälsa. Det är den centrala förbindelsen mellan de olika världar och system som vi lever i. Den kopplar ihop nerver, muskler och körtlar i kroppen och övervakar alla funktioner samtidigt som den väljer ur den massiva information som kommer utifrån genom ljud, syn, hörsel och känsel. Hjärnan övervakar varje känsla, andetag, varje blinkning, varje rörelse, kommunikation, säkerhet, hälsa och jämvikt.
Det är upp till oss att se till att vår hjärna får rätt stöd av oss själva. Upprepade negativa tankar försvagar och vrider hjärnans information. Jag tror att om vi bekräftar oss själva och ger oss rätt sorts näring dels genom mat och dels genom positiva känslor och förebilder kan vi uppnå ännu bättre hälsa.

Hjärnan består av ett flertal olika sammansatta delar som styr olika funktioner. Det limbiska systemet är den del av hjärnan som bidrar till att hålla en stabil miljö i kroppen; jämn kroppstemperatur, blodtryck, sockernivå och puls. Det limbiska systemet kallas ofta för däggdjurshjärnan därför samma struktur finns hos alla däggdjur.
Hjärnans körtlar
Hypotalamus är den mest komplicerade körteln i hela hjärnan. Hypotalamus reglerar kroppskemin; alla drifter såsom ätande, drickande, hormonbalans, känslor, könsliv, uppvaknande och sömn.
Hypotalamus styr hypofysen. Hypofysen reagerar på ljus och håller balansen i hormonsystemet på cellnivå. Hypofysen reglerar vätskebalansen och förlossningsarbete. Hypofysen och hypotalamus har ett intimt samarbete. Epifysen (tallkottkörteln) reagerar på ljus och mörker. Den påverkar det centrala nervsystemet och har ett samspel med hypofysen. Hjärnbarken ökar anpassningsförmågan och ansvarar för de egenskaper som gör oss till människor. Organisationen av vår inre och yttre värld och våra beslut tas här även individuella erfarenheter såsom minne, tal och bilder lagras här.

Körtelsystemet
Övriga körtlar som hjärnan korresponderar med är sköldkörteln som består av två huvudlober med fyra bisköldkörtlar beläget på framsidan på halsen strax nedanför struphuvudet. Sköldkörteln styr jodhalten, påverkar kalk och fosforomsättningen, reglerar ämnesomsättningen och kroppstillväxten.

Thymus
Thymus, brässen, är som störst i början av puberteten då den är 4-6 cm lång och väger ca 60 gram.
Vid 50 års ålder har den oftast tillbakabildats och väger ca 15 g. Thymus anses påverka åldrandet.
Den fungerar som grogrund för de vita blodkropparna och den producerar hormoner som påverkar immunförsvaret.
Binjurarna
Binjurarna, belägna ovanpå njurarna, producerar minst 28 olika hormoner. De påverkar bl.a. blodets koagulationsförmåga, mineralhalten i blodet, lymfsystemet och könshormoner. De är mycket känsliga för stress och socker påverkar dem negativt.
Bukspottkörteln
Bukspottkörteln, pancreas, är kroppens näst största körtel som är belägen vid bakre bukväggen. Bukspottkörteln producerar hormonet insulin. Brist på insulin ger diabetes. Den producerar upp till en liter bukspott per dygn som är nödvändig för tillgodogörandet av kolhydrater, fett och äggviteämnen.

Könskörtlarna
Könskörtlarna, äggstockar och testiklar, påverkar tillväxten av kroppens utveckling. Kvinnans könskörtlar producerar äggceller och hormonet östrogen och progesteron. Mannens könskörtlar producerar sperma, östrogen och testosteron.
Hjärtat
Hjärtat är kroppens pumpstation som reglerar blodet och dess närings-, hormon- och syrebärande funktion till kroppens alla olika delar. Hjärtat balanserar vätskebalansen, reglerar temperaturen och ser till att förbränningsprodukterna förflyttas till lungor eller njurar för att avlägsnas.

Blodet samarbetar intimt med lymfsystemet som har till uppgift att transportera bort slaggprodukter, gifter och döda celler. Om lymfsystemet blir överbelastat rör det sig långsamt och till slut kan det hända att det blir stopp. Det finns dubbelt så mycket lymfbanor än blodkärl i kroppen och mellan 400 - 800 lymfknutor. Lymfknutor kan kännas svullna eller förhårdnade om man t.ex. har en infektion. Mjuk och försiktig strykande massage kan få igång flödet i systemet igen.
Mjälten
Mjälten är belägen till vänster i bukhålan under revbenen. Mjälten ingår i immunsystemet och fungerar som ett blodbildande organ.

Magsäcken
Magsäcken och munhålan med dess tänder sköter den mekaniska och kemiska sönderdelningen av maten vi äter. Matsmältningen börjar redan i munhålan genom smaklökarnas retning som stimulerar saliven som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnena. I magsäcken produceras magsaft som bl.a innehåller enzymer för att spjälka proteiner och fett. När magsäcken är klar med sitt arbete transporteras födan vidare till tolvfingertarmen där nedbrytningen fortsätter med hjälp av bland annat galla och bukspott.
Gallan
Gallan produceras i levern för att transporteras till gallblåsan för att kunna portioneras ut därifrån när födan kommer till tolvfingertarmen.

Tunntarmen
Tunntarmen, ileum, sköter det huvudsakliga näringsupptaget och förser blodet med näring via tarmluddet, villi. Tunntarmen avger kolhydrater, proteiner, mineraler, salter, slaggämnen och vatten till levern.
Levern
Levern bildar ca 10 miljoner blodkroppar per sekund. Den framställer ca 1000 olika enzymer som kroppen behöver för att fungera optimalt samt lagrar glykogen och A vitamin. Levern arbetar även som avgiftningsorgan samt utsöndrar slaggprodukter. Det sägs att levern har över 500 funktioner. Levern arbetar tillsammans med njurarna.
Njurarna
Njurarna är belägna strax under 12:e revbenet. De förknippas ofta med kroppens vätskebalans och då vatten, men även blodet passerar med 1500 liter blod per dygn genom njurarna. Njurarna har till uppgift att påverka blodtrycket och reglera kroppsvätskornas sammansättning. De filtrerar även avfallsämnen i blodet vilka förs ut med urinen.
Tjocktarmen
Tjocktarmen gör det slutgiltiga arbetet av den föda vi ätit. Efter födans väg genom tunntarmen passerar den Iliocekalklaffen som är belägen på höger sida i kroppen i höjd med höftkammen. Ileocekalklaffens uppgift är bl.a. att portionera ut avföringen till tjocktarmen i lagom doser och att förhindra att avföringen går tillbaka upp i tunntarmen som skulle orsaka en inre förgiftning.

Lungorna
Lungorna är utrensande organ. De delas upp i lober, den vänstra lungan har två lober och den högra tre. De har till uppgift att fylla lungblåsorna med syre och avge syre till blodet. Lungorna tar emot koldioxid som bildas vid ämnesomsättningen och för ut detta med utandningsluften. Har du ofta ont i huvudet så prova att djupandas lugnt och koncentrera dig på att andas ut helt och hållet med några andetag.Växelvis andning genom näsan balanserar hjärnan och sinnet. Prova!
Allt detta fungerar utan att du behöver tänka på mer än att äta, dricka och tillgodose dina näringsbehov på ett balanserat sätt – dold vardagsmagi!  
Du och din kropp är en av de mest fantastiska skapelser som sett dagens ljus. Var snäll mot den - för den är din viktigaste bostad under hela ditt liv!

EN GOD HÄLSA ett GOTT LIV- Något för dig KVINNA?

KVINNOHÄLSA:
Varje år dör närmare 20 000 kvinnor av hjärt-kärlsjukdom, det motsvarar fler än 50 kvinnor om dagen. Kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl än män, men drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar. Vi drabbas också senare i livet jämfört med männen.
Kvinnor kan med andra ord också få hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke. Men dagens hjärtvård bygger till stor del på forskning kring mäns hjärtan, något som Hjärt-Lungfonden vill ändra på.
Det är en utbredd missuppfattning att det mest är män som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. (Källa: Hjärt-Lungfondens Forskningsråd).

Så håller du dig frisk

Ta hand om hjärtat genom att äta rätt och röra på dig. En diet som har dokumenterat god effekt på hjärthälsan är  den som förespråkar mindre salt och socker till förmån för mer frukt, grönt och fullkorn.
Skelettet blir skörare med stigande ålder. Redan vid 40-års ålder börjar processen, för att sedan ta ordentlig fart efter klimakteriet. Men det finns naturliga bromsar, här är maten som gör kroppen starkare viktig.
Kalcium är en av grundstenarna för starka ben. Kvinnor under 50 år behöver 1 000 milligram om dagen för maximal effekt, från 51 år och framåt rekommenderas minst 1200 gram dagligen. Från 70 år och uppåt behöver kroppen ytterligare tillskott.
Ett glas mjölk ger cirka 300 milligram kalcium.Ett bra kost-tillkott med Kalcium och Magnesium hjälper dig att stärka skelettet, balansera muskulatur och nervsystem. Alla kvinnor bör äta detta tillskott för att behålla ett bra PH värde i kroppen och därmed även förhindra grogrund inflammatoriska tillstånd som orsakar värk och onödigt lidande.

Mjölk, yoghurt och ost

Om mjölk inte är favoritdrycken kan du prova att äta yoghurt, ett glas ger dig precis samma mängd kalcium! Några skivor ost på smörgåsen ger samma effekt, och är ett bra alternativ för dig som är laktosintollerant. De laktosfria alternativ som finns ger för övrigt samma mängd kalcium som traditionella mejeriprodukter.

Sardiner
De små fiskarna har mängder av små ben, som i sin tur tillför din kropp benstärkande egenskaper. 1 deciliter sardiner ger lika mycket kalcium som ett glas mjölk.

Grönsaker
Kalcium finns också rikligt i vissa grönsaker. Mörkgröna bladgrönsaker som spenat och kål är bra källor. Råriven kålrot är ett enkelt sätt att tillföra måltiden lite extra benstyrka!

Soja
Sojabönor, och produkter baserade på soja, innehåller isoflavoner – ett  östrogenliknande ämne som kan dämpa klimakteriebesvär. Studier har också visat att isoflavoner kan öka bendensiteten.

 

Lax
Kalcium, vitamin D och omega-3 har alla visat sig kunna redicera bennedbrytning – och du hittar alla dessa egenskaper i en skiva lax! Omega 3 finns dock inte i odlad lax!

Nötter och frön
Omega-3 finns också i bland annat feta nötter som valnötter, och i mandlar hittar du kalium – en mineral som hjälper kroppen att absorbera kalcium från maten. Nötter är också proteinrika livsmedel, och protein är en av grundstenarna för en bra benhälsa.
Vassle Protein - ett högvärdigt protein kan du köpa i vår hälsokostbutik.

Salt
För mycket salt i maten försvårar upptagningen av kalcium. Äter du salt mat ofta riskerar du att det kalcium du får i dig försvinner ur kroppen tillsammans med urinen.I övrigt finns inga belägg för att salt är farligt för en frisk person!

Solsken
Ok, man kan inte äta solsken – men det D-vitamin som kroppen tillverkar till följd av solstrålarna är en viktig faktor för benhälsan. Utan D-vitamin kan inte kroppen tillgodogöra sig kalciumet i kosten, att dricka ett glas mjölk i solen ger alltså extra starka ben! Under vintern bör du äta ett extra D-vitamin tillskott.

Mjölksyrebakterier
Det som gör fermenterade (syrade) grönsaker och syrad mjölk så nyttigt är att de mjölksyrabakterier som finns naturligt i livsmedlet får växa till sig i antal. De syrliga små bakterierna gör att andra, mer skadliga, bakterier inte trivs lika bra i våra slemhinnor. Därför håller mjölksyrabakterierna – som kallas probiotika – oss friskare.
Mjölksyrabakterierna hjälper också kroppen att ta upp mer av vissa livsnödvändiga vitaminer och mineraler, 
bland annat gäller det järn och zink, som blir mer lättillgängliga för kroppen av syrade livsmedel. Under själva jäsningen kan det också bildas vitamin B12 och folsyra. De mjölksyrade grönsakerna har dessutom en fördel jämfört med tillagade grönsaker: de probiotiska bakterierna finns kvar eftersom grönsakerna i princip är färska. Om vi värmer grönsakerna dör probiotikan.
Syrning är också ett sätt att få ner grönsakernas GI-värde. Det ger en långsammare blodsockerhöjning vilket gör att man håller sig mätt längre.

Men nu är det inte bara grönsaker som går att jäsa hemma. En trend är att göra kombucha, ett asiatiskt hälsote, som får jäsa med socker och mjölksyrakultur. En svensk och betydligt mer lättlagad hälsodryck är den klassiska filbunken.

Egen filbunke kan man lätt göra av mjölk. Man kan sedan spara en liten klick av den till nästa filbunke, precis som med surdeg, där man sparar en bit deg med bakteriekultur till nästa bak.
Även kimchi, koreansk kålsallad med chili, är i ropet. Salladen är klassad som en av världens fem mest hälsosamma super foods. Bland de andra superlivsmedlen på listan finns oliver, soja och yoghurt – som även de är syrade. Så surt är verkligen sunt, om man får tro världens hälsoexperter.

Så här enkelt fixar du syrade delikatesser!

Kimchi

6 portioner

1 kg salladskål, det går också att använda pak choi, ett slags asiatisk mangold
1 dl havssalt
125 g färsk rättika
1 msk riven ingefära
1½ msk pressad vitlök
1½ dl hackad purjolök
2 msk koreanskt chilipulver (kan bytas mot 2 msk kajennpeppar och 2 msk paprikapulver)
½ msk socker
½ msk asiatisk fisksås
Gör så här:Riv eller skär kålbladen i stora, grova bitar. Lägg kålen i en stor bunke med vatten och salta. Lägg på en tallrik med en tyngd på så att kålen blir pressad ner under vattnet. Låt stå en dag i rumstemperatur. Skölj bort överflödigt salt. Skala och strimla rättikan. Blanda ingefära, vitlök, purjolök, rättika, chilipulver, socker och fisksås till en röd pasta och gnid in i kålen, även mellan bladen. Rulla ihop och lägg ner kålbladen tätt i en burk med lock som sluter tätt. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn för att få i gång mjölksyrajäsningen. Ställ burken i kylskåp i en vecka, sedan är det klart att äta!

Tillhör du dem som inte hinner göra själv så har vi syrade grönsaker i vår butik till försäljning!

Filbunke

1 l standardmjölk
1 dl vispgrädde
1 dl filmjölk
Gör så här:Värm mjölken till strax under kokpunkten (90 grader). Låt svalna till rumstemperatur. Blanda grädde och fil. Rör ner i mjölken. Häll upp i portionsskålar och täck med plastfilm. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn tills blandningen stelnat. Kyl före servering. Servera med bär, kanel eller malen ingefära.

Här är några livsmedel som redan är fermenterade:

Crème fraiche, Oliver, Surkål på burk, Filmjölk, Saltgurka, Salami, Soja, Surströmming, Asiatisk fisksås,Oliver, Medvurst och Yoghurt.
För att försäkra dig om en bra tarmflora och därmed förhindra infektioner och sjukdom kan du dagligen äta ett preparat med miljontals olika mjölksyre- och andra tarmbakterie-stammar tex. Lactovital. 

SOCKER
Vi äter mer socker än någonsin. Och det är inte bara vikten som tar stryk, för mycket av det söta ökar risken för en rad sjukdomar också. Så här får du en sundare sockerkonsumtion!

Nya studier visar att människor som äter mycket socker har sämre blodfetter och därmed ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.När det kommer in mycket socker i blodet kan det reagera med vissa ämnen som finns i blodkärlen. Kroppen tycker att det har kommit in något främmande och reagerar med en inflammation. Det leder till sk. åderförkalkning
Att äta för mycket socker har också kopplats till blodfettsrubbningar, till exempel låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL, hög nivå av triglycerider (fett i blodet) och hög nivå av ”det onda kolesterolet” LDL. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
För mycket socker kan också leda till diabetes. Man tröttar ut bukspottkörteln så att den inte kan producera tillräckligt med insulin.
Finns det en individuell känslighet, eller är det lika skadligt för alla att äta för mycket socker?
Vissa är definitivt känsligare än andra. Det beror på våra gener, framför allt de gener som styr hur kroppen tar hand om kaloritäta ämnen.
Det finns tydliga ålders- och könsskillnader i hur vi reagerar på sött: Unga kvinnor tycker mer om socker än unga män. Här spelar könshormonerna en roll: det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar sockerintag, medan det manliga testosteronet stimulerar proteinintag.
Modersmjölken är ju söt, och spädbarn vänjer sig vid den ganska söta smaken. Det blir något gott och mysigt som man kommer ihåg.

Trötta och svullna ben.

Lite svullna ben eller anklar på kvällen är jättevanligt, men går lätt att förebygga. Svullnaden har att göra med att venerna i benen har blivit lite mjukare och töjt sig med åren.
Det fungerar så att artärerna i benet pumpar nytt blod ner i foten, och det gamla använda som ska tillbaka till hjärtat skjuts eller pressas upp igen via venerna. Eftersom vener inte har någon pumpande muskulatur i sina väggar har de i stället stoppande klaffar som hindrar blodet från att rinna tillbaka ner i fötterna igen. När man sitter still länge eller går och står en hel dag stockar sig blodet och kommer inte vidare uppåt igen.

Har man dessutom lite uttöjda vener på grund av att man är i medelåldern så fungerar inte klaffarna och det samlas ännu mer blod på kö i fötter och anklar. Svullnaden har dels att göra med att det är mycket blod i alla blodkärl, dels att vätska pressas från blodbanan ut i vävnaderna runt omkring. Benen känns då stumma och stela.
Man kan avhjälpa det på flera sätt. Ett är att använda underbensmusklerna för att krama venerna från utsidan och pumpa undan blodet. Pumpandet görs med tåhävningar: Stå på golvet och gå upp på tå flera gånger, upp och ner. Extra djupa tåhävningar blir det om du står med framfoten på en tröskel eller mot ett trappsteg – en skön övning att göra framåt eftermiddagen. Om du sitter länge, på konferens eller resa, kan du trampa, vinka eller rulla med fötterna mot golvet så stimuleras både fötter och vadmuskler.
Förebygg alltid svullnaden genom att dagligen använda hela eller knälånga stödstrumpor. De förhindrar blodet att stocka sig genom att krama runt vaden. Sätt på dem på morgonen då benen är som smalast. Köp flera par att alternera med. De finns i alla möjliga material.

Det finns natur- och egenvårdsläkemedel mot bensvullnad om du vill pröva det. Regelbunden massage och fotbad är också viktig för att stärka musklerna och hålla cirkulationen i gång i benen.