onsdag 11 juli 2012

Sommar och Sol!

Om du tänker bara lite på din hälsa även på sommaren, så kommer du att må bättre och ha mer kraft när jobbet börjar igen.För ingen sommar och semester är oändlig, hur gärna vi än vill att den ska vara det…
Först och främst så behöver du dricka vatten. Men vilket vatten? Idag finns det kranvatten,
mineralvatten med eller utan kolsyra, vitaminvatten och smaksatt mineralvatten. Då är kranvatten eller mineralvatten utan smak det bästa. Varför? Jo, om vi börjar med vitaminvatten så rekommenderar vi dig att ta vitaminer, om du äter dåligt med frukt och grönt, men att du tar en multivitamin/mineraltablett. För vitaminerna samspelar i ett komplicerat system med andra substanser som behövs för upptag.
Om man tar ett eller enstaka vitaminer blir det blir ojämvikt i systemet. Mineralvatten kan vara bra på sommaren då man förlorar mycket mineraler när man svettas .Men under övriga året ska du veta att innehållet av mineraler i mineralvatten inte ser ut som vårt behov. De flesta vatten innehåller salt i alldeles för hög halt. Smaksatt vatten innehåller kemikalier, mycket kemikalier. För att få fram en enda fruktsmak kan det behövas mer än 10-20 olika kemikalier. Med tanke på att vi har kemikalier i (kran) vatten, luften, maten osv. så kan man behöva tänka till om man ska tillföra sin kropp ytterligare kemikalier. Men självklart är det ditt val.Kolsyra, till sist, fräter på dina tänder och kan göra dem svaga – du biter lättare av ett hörn här och där. Därför rekommenderar vi kranvatten eller mineralvatten utan smak…
Hur mycket vatten behöver man? Ja, det beror på hur varm sommaren blir men minst 5-8 glas
per dag. Men om du ligger i solen får du ta med dig en flaska till. Om du dricker i flaska kan man rekommendera i liter och då blir minimum 2 liter per dag och lägg till minst en liter
till om du tränar (ca en timme) eller om du ligger i solen. Drick vanligt vatten – det är vad din kropp vill ha…

Ett annat bra råd är att äta frukt och grönsaker varje dag.
Nu finns det mycket goda frukter och bär (de är ännu mer hälsosamma) att välja på. Grönsaker, rotfrukter och baljväxter (ärtor, bönor, linser) behöver inte kokas – du kan lägga dem på en plåt i ugnen, eller wooka dem eller skära ner dem i maten så de finns med där från början. Välj frukt och grönt!

I vår butik hittar du dessutom ekologiska grönsaker  dvs. giftfritt odlat! 
Nu i bästa säsong har vi mycket att välja på- lokalt odlat dessutom!


Ett tredje sommar-råd är att röra på dig mer naturligt. Om du vill kan du ta ledigt från din vanliga träning (en viloperiod för kroppen är bara bra) och istället röra på dig mer lekfullt.
Kasta frisbee på stranden, spela brännboll tillsammans, lek med barnen, åk på utflykt med cyklarna och lek, rör på dig naturligt.Det är så bra att använda hela kroppen i naturliga rörelser medmånga muskelgrupper inblandade och med balansen med som ett inslag.Men det är också viktigt att ha någon stund för sig själv för vila och reflektion.


Mitt fjärde sommar-råd är att ha kul! Jag tror att den som har haft mest roligt på sin semester kommer tillbaka med mest energi.Att ha kul fyller dig med mental energi. Läsa roliga böcker, se roliga filmer, ha kul med familjen, gör något kul med dina kompisar – ha roligt! Mycket!

Till sist vill jag rekommendera dig att ta hand om dig själv. Ha hemma-spa tillsammans med en kompis, gör det som du njuter av och tycker om. När du tar hand om dig själv ger du dig mer uppmärksamhet, uppskattning och det betyder att du är viktig. Du ska tillbringa resten av ditt liv tillsammans med dig, se till att du har det bra och gillar dig själv…

söndag 10 juni 2012

De bästa hudprodukterna är de du äter!


Många av de hudproblem vi upplever beror på att huden är ett utrensningsorgan. Via huden gör kroppen sig av med många av de föroreningar vi får i oss via mat, luft – och genom huden. Via huden försvinner även den del av de slaggprodukter som kroppen själv bildar. Därför kan hudproblem ofta spåras till ditt mag-tarmsystem och vad du äter.


Din hud påverkas av det du äter

Hudproblem är ofta av inflammatorisk art. Celluliter är t.ex. resultatet av en inflammation. Därför bör du undvika mat som driver inflammationer.
Exempel på mat som du bör undvika är: socker, vitt mjöl, raffinerad mat (hel- och halvfabrikat), snabbmat, läsk, mjölk och köpt juice, raffinerade oljor och margarin.
Den bästa maten du bör äta för perfekt hud är till stor del grönsaker, osöta frukter (som avokado, gurka, squash med mera som vi ofta felaktigt kallar för grönsaker), nötter, frön, alger, bär och en mindre mängd söt frukt.
Raw food och levande föda är med andra ord en bra kost för din hud, rik som den är på fibrer, enzymer, klorofyll, vitaminer, antioxidanter, mineraler med mera.
Att äta ungefär 85 procent raw food (eller mer) under en vecka (eller mer) fungerar som en naturlig detoxkur där du ger kroppen en möjlighet att rensa ut slaggprodukter. Det bör du göra minst två gånger per år.
Eller, ännu hellre, lägga om din kost till att innehålla en större mängd raw food. Du kommer att märka en stor skillnad, inte bara för din hud, utan även för välmåendet i stort.
Recept på bra raw food finns på Råkost.se

Ansiktet

I ansiktet kan vi ha olika typer av problem såsom akne, fet hy, pormaskar, finnar, eksem, torra fläckar, pigmentfläckar, ytliga blodkärl med mera. Ansiktet är indelat i zoner och varje zon berättar var i kroppen belastningen finns.
De flesta människor har en blandhy. Det innebär att de har fetare partier i panna, näsa och haka. Dessa partier representerar matsmältningsorganen. När denna hud orsakar problem kan det tyda på att du bör se över ditt levnadssätt och intag av näring.

Hudproblem

Kan indikera problem med

Runt ögonen
Njurar, tarmar
På kinderna
Mage
På hakan
Mage
På näsvingar + överläpp
Tarmarna
Mellan ögonbrynen + pannan
Tarmarna, nedsatt utrensningsförmåga.
På läpparna
Immunförsvar, vitaminbrist
Längs sidorna från örat ner längs halsen
Lymfsystemet
På sidorna vid ögonen
Levern
På näsan
Bukspottskörtel
En av de absolut mest energikrävande processer som din kropp måste utföra flera gånger per dag är matsmältningen. Om vi ger vår kropp så näringsrik och så ren mat som möjligt kommer den att må bra och bilda nya friska celler för ett hälsosamt och långt liv. Det kommer du genast att se på huden.
Det är inte konstigt att matsmältningsorganen blir belastade. Vi äter många ton mat under vår livstid, och är inte maten och matsmältningen bra blir hudens kvalitet därefter.

Kroppen

När ansiktshuden inte "räcker till" kan hudproblemet flytta sig till kroppen, helt enkelt för att utrensningen behöver en större yta för att uppnå effekt. Rygg, bröst, ben och armar är vanliga ställen som exempelvis akne, eksem och psoriasis placerar sig på. Huden på magen är mer sällan utsatt.

Fet eller oren hy och akne

Dessa hudproblem är vanligt förekommande i tonåren, bland annat på grund av hormoner som bildas i sådan mängd och hastighet att kroppen inte hinner bryta ner och rensa ut dem. Många tonåringar ändrar även sin kost till det sämre, vilket gör kroppen extra belastad. Ett bra fett kan vara ett sätt att ge kroppen och huden  den extra näring som krävs men är också utmärkt för hjärnan och musklerna.

Eksem

Eksem uppstår oftast på kroppen eller i hårbotten, inte i ansiktet. Eksem är vanligt i samband med matallergi eller med matsmältningsproblem. Det finns många olika typer av eksem, och alla beror på en inre obalans. Därför är det inte långsiktigt effektivt att endast behandla huden.

Pityriasis versicolor

Vanligt förekommande svampinfektion som oftast visar sig på bröst, överarmar, rygg eller mage. Vita fläckar på sommaren och röda fjällande på vintern. Beror på en svampinfektion som oftast börjar i tarmen (candida albicans). En tre-veckors renings-kur av mage och tarm kan många gånger hjälpa.


Rosacea

En hudsjukdom som sätter sig i ansiktet, oftast på haka-näsa-kinder-panna. Inflammation i de ytliga blodkärlen blir blossande röda partier, med eller utan akneliknande utslag. Rosacea uppkommer bland annat med dålig matsmältning.

Kontaktallergi

Huden kan ge en inflammatorisk allergi vid kontakt med olika ämnen. Detta är ett resultat av en överdriven användning av ämnet och ett nedsatt immunförsvar. 

Livsviktigt- så luras du att medicinera helt i onödan!



Vad är kolesterol, och är det farligt?

Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne. Det ingår som en nödvändig byggsten i varje cell i din kropp. Kolesterol behövs bland annat för att bygga upp och stabilisera cellmembran, de omgivande skal som skyddar alla dina celler. Kolesterol har den rollen hos alla djur. Så här kan ett cellmembran se ut, de små gula "kulorna" visar kolesterolets plats:


Dessutom är kolesterol byggstenen till alla dina steroidhormoner, såsom könshormonerna testosteron och östrogen. Kanske förklarar det varför kolesterolsänkande medicin i genomsnitt visats ge betydligt sämre sexliv. Även D-vitamin är ett steroidhormon som bildas av kolesterol.
Kolesterol kan transporteras i blodet, för att komma till celler som behöver det. Transporten sker i särskilda ”paket”, med namn som LDL (”det onda kolesterolet”) och HDL (”det goda kolesterolet”).
Ett högt kolesterolvärde i blodet kan statistiskt innebära en något ökad risk för hjärtsjukdom. Men det beror mycket på. En hög nivå av ”gott” kolesterol, HDL, innebär tvärtom betydligt mindre risk för hjärtsjukdom. Äter du mycket mättat fett stiger vanligen ditt HDL-kolesterol.

”Högt” kolesterol är oerhört vanligt

Här är problemet idag: Läkemedelsindustrin vill inte sälja blodfettsmedicin bara till sådana som har bevisad nytta av den. De vill sälja så mycket som möjligt.

Då kan de, som på Pfizers websida kolesterol.nu,  antyda att alla skall ha under 5 i kolesterolvärde. Annars har de medicin, Lipitor, att sälja. Och säljer gör de. Lipitor är världens mest sålda läkemedel, och sålde för ca 90,000,000,000 kr i hela världen år 2007. Du läste rätt: 90 miljarder kronor på ett år.

Den försäljningen blir förståelig när man undersöker hur vanligt det är med ett kolesterolvärde över 5. Varannan frisk trettioåring i Sverige har det. Och 95% av alla 60-åringar.
Det ser alltså ut som att kolesterol över 5 är helt normalt. Läkemedelsindustrin vill hävda att det inte är det. Det vore OK om det fanns bevis för att den stora majoritet av friska vuxna svenskar med kolesterol över 5 har nytta av medicin. Några sådana bevis finns inte.
 

Var tredje äldre äter blodfettsänkande medicin idag:
Läkemedelsindustrin jublar såklart när allt fler, även friska människor behandlas med medicin. Varje dag, resten av livet.

Här är andelen män 65-84 år gamla som dagligen medicineras, kvinnor inom parentes. 
Källa Folkhälsoinstitutet

 55 % äter Medicin för blodtryck (51% kvinnor)
35 %  äter Medicin för mot blodfetter (29 % kvinnor)
15 %  Medicinerar för Diabetes ( 9 % kvinnor)

Problemet är detta: i många fall finns inga bevis att de blir friskare av sin blodfettsänkande medicin. Än mindre finns bevis för att de eventuella vinsterna överväger risken för biverkningar. De vanligaste biverkningarna är en smygande muskelvärk och muskelsvaghet. Men det finns värre, som att statiner ökar risken att få diabetes
Än värre är att var tredje äldre äter statiner!

Totalkolesterol: överförenklad men enormt lönsam bild

Att bara titta på totalkolesterolvärdet, eller LDL, ger en väldigt osäker riskbedömning. Men det är enormt lönsamt, eftersom de flesta svenskar då hamnar i en ”riskgrupp” och blir potentiella kunder åt läkemedelsindustrin. Daglig medicin, resten av livet…….
Samma fuffens gör sig försäljarna av Becels kolesterolsänkande margarin sig skyldiga till. De åker runt i butiker och kontrollerar folks kolesterolvärden”gratis”.

Den majoritet friska som har över 5 i kolesterol får sen råd att köpa Becels kolesterolsänkande produkter. De består mest av vatten, billiga växtfetter och diverse tillsatser såsom framrenat växtkolesterol. Det finns inga bevis för att någon blivit friskare av ”kolesterolsänkande” industrimat.
Det gränsar till en ren bluff. Uppenbarligen är den ekonomiska vinsten ofta viktigare än nyttan i den här överförenklade modellen.

Det finns ett bättre sätt. Efter 50 års forskning på kroppens omsättning av kolesterol har man nu lärt sig mer om kopplingen till hjärtsjukdom.

Modernare syn på kolesterol

Totalkolesterolvärdet ensamt säger i flertalet fall ganska lite om risken för sjukdom (utom kanske i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna.
Problemet är att det blir lite mer komplicerat. Budskapet att ”högt kolesterol är farligt” är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av kolesterolet kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.

I snabbkursen här skall jag förklara detta spännande område, i en liten aning förenklad form.
Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:
  • VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
  • LDL
  • HDL
Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden dvs ”kolesterolvärdet”.
Överkurs: LDL står för Low Density Lipoprotein, HDL för High De… och VLDL för Very Low De…

LDL – det ”onda kolesterolet”

Först ett förtydligande: LDL brukar kallas det ”onda kolesterolet”. Men lite LDL är helt livsnödvändigt för kroppen. Det blir bara potentiellt farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fett och kolesterol från maten transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett och kolesterol (för energi, eller som byggmaterial).
I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell (som exempelvis behöver kolesterolet) fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel.
Det har visat sig att ju mindre och tätare LDL-partikeln blir, desto lättare har den att bli oxiderad (härskna) och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som också beror på flera andra processer).
Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL inte fett. Det är stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!

HDL – det ”goda kolesterolet”

HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man har spekulerat i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL.
Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.

Hur kunde man ha så fel?

Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar, men den största är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom.
Man visste att mättat fett i kosten verkade höja LDL något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.
Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Pfizers ”Lipitor”, sålde bara under 2007 för hela 90 miljarder kronor och är världens lönsammaste läkemedel.
Man har alltså hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som vill förhindra att status quo ändras.
Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar helt på sänkning av allt LDL för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen att LDL består av partiklar med olika storlek. De stora ”fluffiga” LDL-partiklarna verkar inte särskilt farliga. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängdmått.
En mer fullständig bild:
Till vänster: den ”metabola dyslipidemin” (blodfettsrubbningen), som är kopplad till hög risk för hjärtsjukdom: många små täta LDL-partiklar som lätt härsknar, minskad mängd skyddande HDL-kolesterol och skadligt höga triglycerider.
Till höger: en fördelning som innebär låg risk för hjärtsjukdom, statistiskt sett.

Sammanfattning

Stora snälla ”fluffiga” LDL-partiklar, och det ”goda” HDL, ökas av mättat fett i kosten.
Små, täta, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog mindre i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. De ökar främst av kolhydrater i kosten.

Det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är troligen betydligt färre än alla som får dem idag.
Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte verkar direkt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar.
När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de stora ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Detta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!
Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa LDL-partiklar krymper allt mer i storlek tills de tas upp. Höga halter av triglycerider innebär att fler små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.

Prestige och paradigmtänkande

Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år.

Pengar

Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.

Är det farligt att äta kolesterol?

Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till – allt det kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling.
Man har aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen visats ha någon positiv effekt på hälsan.
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter.

Alltså: ät alla ägg du vill. Med all sannolikhet är det bara näringsrikt och nyttigt.


Hur tolkar man kolesterolvärden?

Är du frisk finns sällan några särskilt bra skäl att kontrollera sitt kolesterol, mer än av nyfikenhet. Det slutar tyvärr inte sällan med att du föreslås att äta en medicin utan bevisad nytta, men med biverkningar.

Olika kolesterolvärden

Totalkolesterol. I de flesta fall ett rätt dåligt mått på risk ensamt. Ofta rekommenderas värdet vara under 5,0 – vilket egentligen endast gäller redan hjärtsjuka. För i övrigt friska är det en orimlig nivå för behandling – 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Triglycerider. Lågt värde är bra. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. >1,7 är dåligt, det är ett tecken till metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom. De flesta som äter LCHF-kost har mycket låga värden, mitt låg på 0,5.
  • Lågt är bra. Bör åtminstone vara under ca 1,7 .
HDL – högt värde är bra, naturligt fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är dåligt, och är även det ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter LCHF har höga värden, mitt var 1,8.
  • Högt är bra. Bör åtminstone vara över ca 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor).
LDL – Ofta rekommenderas värdet vara under 3,0. Det är dock ett lurigt värde att tolka, som vi diskuterat ovan består LDL av olika storlekar, där de små är de farliga. Ett lågt triglyceridvärde (och högt HDL) antyder att det mesta av LDL bör vara snällare stora partiklar – då kan man antagligen ha betydligt högre LDL utan ökad risk. Ett högt triglyceridvärde (och lågt HDL) antyder att det finns mer av de små farligare LDL-partiklarna. För övrigt verkar LDL-värdet av analystekniska skäl ofta överskattas när triglycerider är under 1,1.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Totalkolesterol/HDL Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om man vill ha ett enda enkelt mått utifrån traditionella kolesterolvärden på risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara det bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL, och mer även än triglycerider. Det är även bättre än LDL/HDL som ibland används. Att äta LCHF ger ofta ett förbättrat värde, själv hade jag 2,3.
  • Säkrast riskvärdering. Lågt är bra. Bör åtminstone vara under 6, än hellre under 5 och allra helst under 4.

Enkel riskanalys

Kolesterolanalyser är knepiga att tolka, och att enbart se på totalvärdet eller LDL ger hög risk att få onödig medicinering. Något som påhejas ivrigt från läkemedelsindustrin.
Om mycket av kolesterolet är det ”goda”, HDL, kan man ha betydligt högre totalvärden utan någon riskökning statistiskt sett.
Här är en enklare och bättre regel, för dig som inte redan har hjärtsjukdom:

  1. Ta ditt kolesterolvärde och dela det med ditt HDL-värde. Om du har ett kolesterol på 8,0 och ett HDL på 2,0 blir resultatet alltså 4,0.
  2. Om resultatet är under 5: du kan vara lugn: ditt kolesterol är bra.
  3. Är värdet högre: särskilt om värdet är över 6 finns skäl att fundera på livsstilsförändringar. Man kan då kontrollera om provet, kanske så ofta som en gång per halvår. Om det i längden inte blir bättre kan man i undantagsfall överväga medicinering.
Har du redan känd hjärtsjukdom (kärlkramp, hjärtinfarkt) vill man sikta på än bättre värden. Då kan blodfettsmediciner ofta vara motiverade. Diskutera då med din läkare.
Hjärtfriska har sällan någon större nytta av kolesterolmedicin. Däremot kan det ge biverkningar som muskelvärk, muskelsvaghet och sämre sexliv.

Framtidens blodfettsprov – ”aporna”
Som diskuterats ovan är det ett problem att de farligaste blodfetterna – små täta LDL, inte syns särskilt mycket i ett vanligt LDL-prov. Som tur är finns en mycket bra lösning på detta problem. Varje LDL innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein B. Varje HDL å sin sida, innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein A1.

Man kan mäta mängden av dessa och man får därmed veta ANTALET LDL-partiklar. På detta vis får de farliga små täta LDL ett mycket större genomslag i värdet.
Det vanliga sättet att titta på detta prov är att ta antalet LDL och dela med antalet HDL. Detta prov kallas för ApoB/ApoA1. eller ”apo-kvot”. Det har visat sig vara det bästa testet på blodfetter för att förutse risken för hjärtsjukdom, bättre än alla värden i gamla kolesterolprover.

Rekommenderad apokvot
Provet, apo-kvoten, hamnar vanligen någonstans under ca 1,5. Ju lägre desto bättre. Följande gränser har föreslagits, ofrånkomligen något godtyckligt:

Män:

  • Under 0,7 = mycket bra
  • 0,7-0,9  = ok
  • Över 0,9 = förhöjd risk

Kvinnor:

  • Under 0,6 = mycket bra
  • 0,6-0,8  = ok
  • Över 0,8 = förhöjd risk
Personer med känd hjärtsjukdom bör helst ha mycket bra apokvot för att minska risken för återinsjuknande.
Betyder ”förhöjd risk” att även friska ofrånkomligen behöver medicin?
Nej. Förstahandsbehandlingen är livsstilsförändring. Om det inte räcker i längden (ett halvår – år kanske) och man har andra riskfaktorer för hjärtsjukdom kan man överväga statinbehandling.
Att tex. äta LCHF-kost ger sannolikt i de flesta fall ett utmärkt värde, särskilt i längden.
Statinbehandling medför risk för biverkningar (vanligast: muskelvärk eller – svaghet) så det är bättre om man kan få bra blodfetter på annat vis. Muskelvärken, särskilt i benen kan vara mycket omfattande! En del personer fullständigt " tappar " sin muskulatur.
Källa: Kostdoktorn.se

lördag 31 mars 2012

Välj ett bra fett och må bra!

Livets träd...

Kokosnöten är ingen nöt utan en frukt, närmare bestämt en stenfrukt. Definitionen av stenfrukt är att frukten endast har ett frö istället för flera. Kokosnötens frö är den vita bulk som finns under skalet och som kallas för kokoskött eller fruktkött. Innanför fruktköttet finns kokosvatten, och i takt med att kokosnöten mognar omvandlas vattnet till fruktkött.
Kokosnötter väger upp till 3 kilo och innehåller en halv liter kokosvatten. De är bäst att skörda (plocka) när de är färska och har ett grönt skal. Kokosnötter som faller ner av sig själva kallas torra kokosnötter eller kopra. De har ett hårt brunt skal och lite eller inget vatten. De har mer fruktkött vilket ger mer kokosolja men av sämre kvalitet.
Det tar cirka ett år för en kokosnöt att mogna, men kokosträdet blommar upp till 13 gånger per år, så man kan skörda året runt. Varje kokosträd ger i snitt 60 kokosnötter per år och runt 10 000 under sin livstid. På sanskrit kallas kokosträdet vriksha, vilket betyder "träd som ger allt som är nödvändigt för att leva". Ett bra namn eftersom nästan alla delar av trädet kan användas.

Perfekt vid träning och LCHF

Kallpressad kokosolja är ett mättat fett. Men till skillnad från annat mättat fett, som har långa fettsyror, består kokosoljan av medellånga fettsyror. Den kallpressade kokosoljans fettsyror absorberas direkt i tarmen via portådern till levern och sedan ut i blodet. På så sätt blir kokosoljans upptag mycket snabbare än andra fetter.
Kokosolja är mer lättsmält än långa mättade fettsyror och används som energi i kroppens celler precis som kolhydrater. Men till skillnad från kolhydrater lagras inte kokosolja som kroppsfett utan ökar ämnesomsättningen.
Kallpressad kokosolja fungerar som kroppens överlevnadsenergi, ketoner. Det ger hjärnan samma snabba energi som den får från kolhydrater – utan de nackdelar som kolhydrater har. Kallpressad kokosolja är alltså en optimal energikälla vid träning eller vid dieter fattiga på kolhydrater, till exempel LCHF.
Kallpressad kokosolja tål värme bättre än andra fetter vilket gör det till den bästa alternativet vid stekning. Oljan oxiderar först vid cirka 200 grader och är helt fri från transfetter och kan inte ens bilda transfetter vid upphettning. Vid stekning med kokosoljan slipper du dessutom stekos.
Till skillnad mot annat fett härsknar inte kallpressad kokosolja. Att ersätta andra fetter med kallpressad kokosolja är som att göra hälsosamt oljebyte i kroppen.

Hur gör man bra kokosolja?

Den allra bästa kokosoljan får man genom att skörda unga, färska kokosnötter (äldre kokosnötter ger mer olja men av sämre kvalitet). Man öppnar dem och sparar kokosvattnet. Fruktköttet skrapas ut och kallpressas så att kokosmjölken rinner ut. Kokosmjölken blandas med kokosvattnet och får vila i rumstemperatur varpå det genomgår en naturlig fermentering. Då separeras protein, fett och vatten från varandra. Proteinet flyter upp till ytan. Vattnet sjunker till botten, och i mitten samlas kokosoljan. Efter fermentering skopas proteinet bort från ytan. Sedan skopar man försiktigt upp oljan som flyter på vattnet. Därefter hettar man försiktigt upp oljan så att vatten avdunstar. Kallpressad olja får ej hettas upp över 42 grader.

Hur gör man mindre bra kokosolja?

Det finns många sätt att göra billig men mindre bra kokosolja. Vanligen använder man kopra som är fruktkött från äldre, torra kokosnötter.
Kopran hettas upp och blandas i en härdningsreaktor med natriumhydroxid, fosforsyra, blekjord, aktivt kol samt olika typer av lösningsmedel. Processen skapar industriella transfetter, vilket inte är nyttigt.
Kokosolja utsätts också för deodisering, där man hettar upp det till 230 grader och ibland även tillsätter parfym i en process som kan skapa cancerframkallande ämnen.
Denna kokosolja säljs ibland med beteckningen virgin kokosolja.

Vad betyder Virgin kokosolja och Extra Virgin kokosolja?

Det finns ingen branschstandard som fastslår vad virgin kokosolja är. Det finns flera märken av virgin kokosolja som är upphettade och deodiserade. I praktiken betyder alltså virgin ingenting.

Vad är skillnaden mellan kokosolja och kokosfett?

Kokosolja och kokosfett är samma sak. I länder där kokosoljan tillverkas är det så pass varmt att oljan är flytande och säljs på flaska. I Sverige är det oftast så kallt att oljan fast och säljs i burk. Kanske är det därför vi ibland kallar den kokosfett.

Recept med Kokosolja:
Hitta raw food-recept med kokosolja på: rawfoodrecept.com/search/label/Kokosolja

Du hittar Holistic´s Kokosolja i vår butik. Vi hjälper dig gärna med tips och råd angående val av fett.
Ingen blir fet av att äta rätt fett i rätt mängd. Snarare saknar väldigt många just det bra energi förråd som vi kan få från exempelvis Kokosolja. Vi träffar ofta kunder som säger att de är " så trötta"- ät mer Fett och bli pigg, säger vi!

lördag 18 februari 2012

Hälsotips från AYUR VEDA!

Det finns en gammal indiskt hälsolära/ homopati som heter Ayur veda (Läran om livet). Där används mycket kryddor och örter och din mat blir din medicin! Oftast enkla saker att göra och tänka på som manvet men kanske glömt. Ändra lite på dina dagliga rutiner och får en bättre hälsa och en bättre vardag- bli friskare och gladare helt enkelt! Här är någre tips:
Förkylningste
  • Tag en kopp kokt vatten (ca 2.5 dl)
  • Tillsätt 1/4 tsk mald ingefära, 1/8 tsk svart peppar och 1/2 tsk mald kanel
  • Låt det dra ca 15 minuter. När det svalnat till 40 grader tillsätt 1 tsk honung och 2 tsk pressad citron.
  • Drick 2 koppar dagligen under förkylningstiden, morgon och kväll.
Agni ("matsmältningselden") kan då förbränna de slaggämnen som ligger deponerade i kroppens vävnader.
Koka 8 dl vatten 15 min med 1/2–1 tsk mald ingefära och 1 tsk mald spiskummin, häll i termos och drick under dagen, några klunkar då och då i ca 3 veckor.

Detoxté- för avgiftning och rening

Koka 8 dl vatten 15 min med 1/2–1 tsk mald ingefära och 1 tsk mald spiskummin, häll i termos och drick under dagen, några klunkar då och då i ca 3 veckor.

Ayurvediska tips för att stärka ditt immunförsvar
Den ayurvediska synen på immunsystemet grundar sig på teorin beej-bhumo (frö och land). När jorden är bördig gror fröna och växer sig starka. När jorden är karg är det få frön som gror och de som gör det blir svaga och ynkliga.
I denna jämförelse är jorden kroppen, fröna är virus och bördigheten är ama – gifter som produceras på grund av dålig matsmältning

När kroppen innehåller ama är den en mer eller mindre bördig grogrund för infektioner. "Ojas"- kroppens eget livselexir,  å andra sidan, är produkten av god matsmältning och en viktig faktor för att hjärnan och kroppen ska fungera ordentligt. När kroppen fungerar som den ska ökar motståndskraften mot infektioner.
Kunskapen och tekniken inom Ayurveda hjälper dig att minimera ama och maximera ojas i kroppen. Vedisk vetenskap erbjuder dessutom en komplett uppsättning vediska tekniker för en bättre hälsa och ett bättre immunförsvar för individen, familjen och samhället som helhet.

Ayurvediska naturprodukter
Örter, kryddor, oljor och mineraler har använts sedan urminnes tider. Ayurveda inkluderar vad som troligen är den äldsta och mest systematiska kunskapen om dem. De betraktas som "speciell föda" och genom dem kan du få de subtila energier eller frekvenser som behövs för dina inre organ. De har egenskaper som hjälper till att eliminera där du har överskott eller bygga upp där du har brist, så att celler, vävnader och organ återfår minnet av sin naturliga funktion. Ayurveda balanserar hela människan. Dessa traditionella kosttillskott ska givetvis inte ersätta näringsrik kost, bra livsstil och sunt förnuft. Vi har alla Naturpreparaten till försäljning i vår butik.

Vad är en rasayana?Ayurveda beskriver rasayana (uttalas rasaa-janna) som det som renar och stärker kroppens vätskor, celler och vävnader. Därmed förbättras immunförsvaret. En rasayana är livsbefrämjande, skyddande och energigivande. Rasayana kan även översättas som uppbyggande, vitaliserande och föryngrande. De motverkar cellernas nedbrytning, sjukdom och för tidigt åldrande, något man i Ayurveda känt till i flera tusen år. Ett liknande begrepp i modern tid är antioxidant.
Ayu 1 Chyavanprash En mörkbrun fruktpasta som innehåller alla smaker utom salt. En klassisk och unik rasayana - av många betraktad som den främsta - tillverkad av 45 olika frukter, örter och rötter. Gynnar bildandet av Ojas, kroppens eget livselixir. Du som inte tycker om söta smaker kan istället välja Ayu 5 eller Ayu 77.
Ayu 4 Ashwagandha Tabletter. En rasayana för Vata och Kapha. Utmärkt vid rehabilitering.
Ayu 5 Brahmi Rasayana Ört och fruktpasta. Lättare och mindre söt än Ayu 1. Brahmiörten kallas även Gotu Kola. En klassisk ayurvedisk beredning. Bra om du har en tendens att känna dig splittrad och okoncentrerad. Lämplig även vid studier.
Ayu 6 Arjuna Tabletter. Terminalia Arjuna är en nära släkting till de tre frukterna i Ayu 33 Trifala. Bra bl a vid sorg och frustration. Återskapar mod och livsglädje.
Ayu 8 Grapefruktkärnextrakt Certifierat ekologiskt. Innehåller antioxidanter och bioflavonoider. Skyddande mot skadliga fria radikaler. Bittra ämnen anses kunna underlätta matsmältningen. Godkänd av Hälsokostrådet. 50 ml flaska med droppkork..
Ayu 11 Avipattikar Tabletter. Balanserar Vata och Pitta, t ex vid uppblåsthet, ett exempel på Vataöverskott, eller splittrad avföring, ett exempel på Pittaöverskott.
Ayu 15 Samana Pulver. Kallas även Hingvashtaka. Reducerar Vata och Kapha i förbränningen. Eliminerar Ama (oförbränd föda). Symptom kan vara sötsug eller svullnad efter måltid. Samana befrämjar naturlig hunger och förbränning. Ayu 15 är mer värmande än Ayu 11.
Ayu 22 Udana Tabletter. Innehåller även lite Trifala.
Ayu 23 Swaralin Tabletter. Lämplig i salivstimulerande syfte för den som vistas i torra lokaler, talar eller reser mycket. All rörelse ökar Vata och medför uttorkning.
Ayu 29 Näsolja Att smörja vid Kaphaöverskott, eller Pittaöverskott. Skyddar och smörjer vid Vataöverskott.
Ayu 33 Trifala Tabletter. Ett av de mest omtalade ayurvediska kosttillskotten. Balanserar samtliga doshor (Vata, Pitta och Kapha) genom att ge näring och stärka funktionen. Innehåller de tre fukterna Haritaki (terminalia chebula), Bibhitaki (terminalia belerica) och Amalaki (emblica officinalis). Förstärker effekten av andra Ayu-produkter.

Ayu 34 Haritaki Tabletter. Reducerar Vata- och Kaphaöverskott. Är något värmande, och bör därför tas med rumstempererat vatten för den som har Pittaöverskott. Haritaki är en av de tre örterna i Ayu 33. Ayu 34 är en rasayana för Vata och Kapha.
Ayu 39 Apana Vata Olja. Balanserar Vata. En marmaolja för utvärtes bruk. Tas en droppe morgon och kväll.
Ayu 44 Ranjaka Tabletter. Ranjaka är en underavdelning till Pitta. Balanserar Pitta och Kapha. Bl a bra vid ilska, frustration och svårsmälta känslor.
Ayu 51 Yogaraj Guggulu Tabletter. Omtalad i klassisk och modern litteratur som allmänt stärkande och stabiliserande rasayana för alla doshor. Stimulerar förbränningen av Ama, slaggprodukter. Avgiftande. Kan med fördel tuggas med honung.
Ayu 61 Shatavari Tabletter. Shatavarirot, asparagus racemosus. Anses enligt tradition som kvinnans bästa vän i olika faser av livet.
Ayu 77 Shilajit Tabletter. Ett bergsexudat från Himalaya. En energigivande rasayana som innehåller alla viktiga mineraler och spårämnen och de flesta aminosyror. Balanserar Vata, Pitta och Kapha. Gynnar kroppens näringsupptag. Vid Pittaöverskott tas den med rumstempererat vatten, annars varmt.
Ayu 89 Prana Vata Olja. Balanserar Vata. En marmaolja för utvärtes bruk. Tas en droppe på pannan vid sänggående. Kan även användas dagtid vid tillfällig Vataanspänning.

Vad kan man mer göra?
Den dagliga massagen är viktig eftersom den öppnar kroppens kanaler, stimulerar matsmältningen och avlägsnar gifter från kroppen. Dessutom är den lugnande för alla kroppstyper. Massage fungerar särskilt lugnande för kroppstypen Vata, som sitter i huden. Dessa faktorer gör massage till en livsviktig terapi som stärker immunförsvaret och förebygger andningsproblem. (Observera att massage inte rekommenderas om du redan lider av hosta eller obalans i luftvägarna. Massage kan i det läget driva ama djupare in i systemet. Kvinnor bör även undvika helkroppsmassage under menstruation.)
Massageoljorna
Vata, Pitta och Kapha bereds med örter så att de oljelösliga ingredienserna kan absorberas av huden tillsammans med oljan och hjälpa till att balansera den aktuella kroppstypen.


Använd nässköljningskanna
 (Neti) härstammar från Yogatraditionen i Indien. Den rekommenderas idag av både läkare och och naturläkare. Den är ett enkelt och tidstestat verktyg för personlig hygien som vem som helst med fördel kan använda.
Näsan är kanske det organ som vi använder mest. Den har direkt kontakt med våran yttre omgivning. Näsan måste filtrera damm, pollen och många luftföroreningar som vi inte ser och ofta inte ens känner lukten av.
  • Renar successivt näsgångar och bihålor
  • Avlägsnar föroreningar, damm, bakterier/virus, pollen mm från näsborrarna.
  • Har en slemreducerande och cirkulationsbefrämjande effekt.
  • Befrämjar långsiktigt avgiftning av hela kroppen.

torsdag 26 januari 2012

Att handla ekologiskt och leva klimatsmart!

Varför är det viktigt att välja ekologiskt?
Att leva ekologiskt är ett sätt eller en livsstil. Du gör din mat av ekologisk odlade grönsaker, ekologiskt uppfödda djur, ägg och mjölk. Du köper ekologisk frukt, du handlar dina kläder tillverkade av ekologisk bomull, du dricker ekologisk odlat kaffe och te. Hudvården du använder är tillverkade av ekologiska råvaror och du föredrar ekologisk energi, förnybar naturenergi.


Att leva ekologisk är en helhet.
Att handla ekologisk är klok och smart. Studier har visat att personer som lever ekologiskt har mindre giftvärden i urin än personer som lever icke ekologisk. Detta betyder att kroppen belastas mindre av giftmängder och därmed orkar mer. Mindre gifter och kemikalier i människor, djur och natur är målet med en “ekologisk livsstil”. Det ledar oss till en balans som vi har missat. Vi och våra barn lidar av många allergier och sjukdomar, därför är det dags att vi gör en positiv förändring i vårt liv för oss, för våra barn och naturen.

När man handlar ekologiska produkter som kläder, mat och dryck så bidra man indirekt till en positiv förändring i sina vanor, man belastar mindre miljön. Detta sker nästan omedvetet, förändringen sker genom att man har bestämt sig att köpa giftfritt, produkter av ekologisk karaktär är ej besprutade och oftast innehåller de inga konserveringsmedel. Det ledar oss automatisk till en “ekologisk livsstil” där vi har bestämt oss för: inga kemikalier = mindre miljöbelastning = bättre livskvalitet för oss, våra barn och djuren.

Ett exempel är om man köper kläder tillverkade av ekologisk bomull. Man använder oftast mycket kemikalier vid Bomulls produktionen för att skörden inte ska förstöras av skadedjur. Detta är ett stort misstag för att det är inte bara skadedjuren som dödas utan man förgiftar de som jobbar på plantagen. Det är därför många av de som jobbar där är sjuka och deras barn är redan sjuka vid födseln för att modern har  fått i sig gifterna. Gifterna hamnar också i vattnet som blir förorenat och detta ledar till en miljöförorening. Miljöproblemen ökar, sjukdomar och allergier ökar, livskvaliteten minskar.
Inte nog med det, när du senare köper en vanlig tröja tillverkat av besprutad bomull så får man även i sig gifterna eftersom varje por är som en mun. Även vattnet förorenas av tröjan när man tvättar det. När ett litet barn får i sig dessa gifter så blir skadorna större eftersom kroppen inte är klar för att kunna rena sig själv lika bra som vi vuxna kroppen behöver dessutom mycket energi för att växa och att rena kroppen tar energi.
Vi kan bidra till en bättre värld genom att välja ekologiskt i så stor utsträckning som vi kan.
De ekologiska livsmedlen är rena och naturliga. De innehåller inga konstiga tillsatsmedel, varken arom, färg eller konserveringsmedel. De får inte innehålla några genmodifierade organismer, GMO.
Det finns flera märkningar för ekologiska produkter: KRAV, Demeter och EU-ekologiskt. 
 
Ekologiska grönsaker och ekologisk frukt är nyttigare än vanliga 
Ekologiska frukter och grönsaker är nyttigare, visar en stor brittisk studie. Äntligen, nu är det bevisat. Att leva ekologiskt minskar risken för sjukdomar, att äta ekologisk mat är nyttigare visar studien. På det brittiska forskningsprojektet Quality Low Input Food Project, har ekologisk odling jämförts med konventionell odling. De första resultaten visar att ekologiskt odlade frukter, grönsaker och säd innehåller nära dubbelt så mycket antioxidanter som vanlig odlade produkter. De innehåller även mer zink och järn. 
Handla ekologisk! Lev ekologisk! Ät ekologisk! Du gör världen bättre!

torsdag 1 december 2011

En god Hälsa- Vad kan man mer önska sig ?



Vi lever i en allt mer kravfylld, komplicerad och konfliktfylld tid som ställer oerhörda krav på oss att kunna ”stå kvar även om det blåser”- alltså vara frisk, stark och uthållig men också att ha en så god inre hälsa så att man trots mycket stress och krav kan uppleva glädje och lycka. Så här under årets mörkaste tid så kan det vara svårt med motivationen för att stärka sig genom träning, bra kost och roliga upplevelser.

Många människor upplever idag att bristen på sömn är ett av de stora problemen i dagliga livet. Även om man så här års, i vintermörkret, känner sig trött är inte det inte samma trötthet som sömnbrist ger.
Sömnen behöver vi för att kropp och hjärna skall få vila. Framför allt hjärnan behöver sömn för att fungera och må bra. Några tips:

• Sov på en sval, mörk och lugn plats
• Undvik koffein-, tein- och energidrycker under kvällen
• Om du dricker te, är rött te (rooibos) koffeinfritt och även ört-te´har en lugnande effekt.
• Koppla av, smält dagens erfarenheter och upplevelser
• Massera pannan och tinningarna med en ekologisk massage-olja
• Lyssna på dina andetag, det är det naturligaste lugnande medlet
• Somna positiv, ta för vana att tänka på en glad händelse när du lägger dig.

Man skulle kunna likna vår hjärna med en oerhört avancerad datamaskin. Våra tankar är som ordrar som datorn försöker verkställa. Programmerar vi oss med positiva tankar kommer det ut positiva saker och tvärtom.
Alla positiva tankar ökar endorfinproduktionen i kroppen, det gör att vi känner oss gladare och att hela kroppen fungerar bättre. Endorfiner fungerar även som kroppens egen smärtstillande medicin. Det gör att vi tål smärta, sjukdom och stress bättre. Endorfiner produceras även när vi motionerar och vid massage. Unna dig en massage ibland och välj en motionsform som ger både välbefinnande och lugn- alltså bra för både kroppen och själen!
                                                                    
Att försöka hålla en balans emellan familj- och arbetsliv är också viktigt. Alla, både vuxna och barn, behöver positiv social samvaro där man kan uppleva att man duger som man är och att ha roligt tillsammans. Det ger också förutsättningar för en god hälsa.

                                                                         
Självklart betyder dina kostvanor mycket för hur man mår. Det är lätt att fastna i gamla vanor även om man önskar att familjen ska äta bättre och nyttigare. Här spelar bristen på tid in men också brist på kunskap om den snabbmat och de färdiga rätter som säljs med argumentet att de ska underlätta i vardagen. Lär dig att läsa på innehållsförteckningen! Många ingredienser såsom smakförstärkare och tillsatser, sk. E-nummer är rent hälsofarliga både på kort och lång sikt. Välj så rena och naturliga råvaror som möjligt och ta hjälp av en kost-rådgivare för att ändra dina kostvanor - det kan vara den bästa investering du gjort för din hälsa!
                                                                        
I Söderköping finns ett brett utbud för dig som vill vårda din hälsa. Du kan välja och vraka emellan SPA, Gym, Massörer, Yoga och Meditation, Idrottsföreningar och fina motionsslingor i härliga skogsområden. Det finns också ett flertal terapeuter som hjälper dig att hitta just den mat, kosttillskott och den dagliga rutin som krävs för att förbättra dina kostvanor och därmed din hälsa.
                                                                       

Varför inte önska dig en behandling eller rådgivning i julklapp, eller varför inte till hela familjen?  Hos oss på Kaffebönans hälsokost kan du boka en egen tid för konsultation och vi hjälper dig att hitta rätt produkter och bra hälsotips som passar just dig och kan passa in i din livssituation- för det är ju det som det handlar om! Vi är alla olika och har olika behov. Vill du bli mer avslappnad- leva i nuet och samtidigt få en stark och uthållig kropp? Prova Yoga & Meditiation i vår Yogastudio i Söderköping.
Köp ett presentkort till dig själv, din vän eller varför inte till hela familjen!
Och En önskan om en God Hälsa – något bättre kan man väl inte ge någon?