Follow by Email

söndag 10 juni 2012

Livsviktigt- så luras du att medicinera helt i onödan!



Vad är kolesterol, och är det farligt?

Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne. Det ingår som en nödvändig byggsten i varje cell i din kropp. Kolesterol behövs bland annat för att bygga upp och stabilisera cellmembran, de omgivande skal som skyddar alla dina celler. Kolesterol har den rollen hos alla djur. Så här kan ett cellmembran se ut, de små gula "kulorna" visar kolesterolets plats:


Dessutom är kolesterol byggstenen till alla dina steroidhormoner, såsom könshormonerna testosteron och östrogen. Kanske förklarar det varför kolesterolsänkande medicin i genomsnitt visats ge betydligt sämre sexliv. Även D-vitamin är ett steroidhormon som bildas av kolesterol.
Kolesterol kan transporteras i blodet, för att komma till celler som behöver det. Transporten sker i särskilda ”paket”, med namn som LDL (”det onda kolesterolet”) och HDL (”det goda kolesterolet”).
Ett högt kolesterolvärde i blodet kan statistiskt innebära en något ökad risk för hjärtsjukdom. Men det beror mycket på. En hög nivå av ”gott” kolesterol, HDL, innebär tvärtom betydligt mindre risk för hjärtsjukdom. Äter du mycket mättat fett stiger vanligen ditt HDL-kolesterol.

”Högt” kolesterol är oerhört vanligt

Här är problemet idag: Läkemedelsindustrin vill inte sälja blodfettsmedicin bara till sådana som har bevisad nytta av den. De vill sälja så mycket som möjligt.

Då kan de, som på Pfizers websida kolesterol.nu,  antyda att alla skall ha under 5 i kolesterolvärde. Annars har de medicin, Lipitor, att sälja. Och säljer gör de. Lipitor är världens mest sålda läkemedel, och sålde för ca 90,000,000,000 kr i hela världen år 2007. Du läste rätt: 90 miljarder kronor på ett år.

Den försäljningen blir förståelig när man undersöker hur vanligt det är med ett kolesterolvärde över 5. Varannan frisk trettioåring i Sverige har det. Och 95% av alla 60-åringar.
Det ser alltså ut som att kolesterol över 5 är helt normalt. Läkemedelsindustrin vill hävda att det inte är det. Det vore OK om det fanns bevis för att den stora majoritet av friska vuxna svenskar med kolesterol över 5 har nytta av medicin. Några sådana bevis finns inte.
 

Var tredje äldre äter blodfettsänkande medicin idag:
Läkemedelsindustrin jublar såklart när allt fler, även friska människor behandlas med medicin. Varje dag, resten av livet.

Här är andelen män 65-84 år gamla som dagligen medicineras, kvinnor inom parentes. 
Källa Folkhälsoinstitutet

 55 % äter Medicin för blodtryck (51% kvinnor)
35 %  äter Medicin för mot blodfetter (29 % kvinnor)
15 %  Medicinerar för Diabetes ( 9 % kvinnor)

Problemet är detta: i många fall finns inga bevis att de blir friskare av sin blodfettsänkande medicin. Än mindre finns bevis för att de eventuella vinsterna överväger risken för biverkningar. De vanligaste biverkningarna är en smygande muskelvärk och muskelsvaghet. Men det finns värre, som att statiner ökar risken att få diabetes
Än värre är att var tredje äldre äter statiner!

Totalkolesterol: överförenklad men enormt lönsam bild

Att bara titta på totalkolesterolvärdet, eller LDL, ger en väldigt osäker riskbedömning. Men det är enormt lönsamt, eftersom de flesta svenskar då hamnar i en ”riskgrupp” och blir potentiella kunder åt läkemedelsindustrin. Daglig medicin, resten av livet…….
Samma fuffens gör sig försäljarna av Becels kolesterolsänkande margarin sig skyldiga till. De åker runt i butiker och kontrollerar folks kolesterolvärden”gratis”.

Den majoritet friska som har över 5 i kolesterol får sen råd att köpa Becels kolesterolsänkande produkter. De består mest av vatten, billiga växtfetter och diverse tillsatser såsom framrenat växtkolesterol. Det finns inga bevis för att någon blivit friskare av ”kolesterolsänkande” industrimat.
Det gränsar till en ren bluff. Uppenbarligen är den ekonomiska vinsten ofta viktigare än nyttan i den här överförenklade modellen.

Det finns ett bättre sätt. Efter 50 års forskning på kroppens omsättning av kolesterol har man nu lärt sig mer om kopplingen till hjärtsjukdom.

Modernare syn på kolesterol

Totalkolesterolvärdet ensamt säger i flertalet fall ganska lite om risken för sjukdom (utom kanske i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna.
Problemet är att det blir lite mer komplicerat. Budskapet att ”högt kolesterol är farligt” är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av kolesterolet kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.

I snabbkursen här skall jag förklara detta spännande område, i en liten aning förenklad form.
Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:
  • VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
  • LDL
  • HDL
Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden dvs ”kolesterolvärdet”.
Överkurs: LDL står för Low Density Lipoprotein, HDL för High De… och VLDL för Very Low De…

LDL – det ”onda kolesterolet”

Först ett förtydligande: LDL brukar kallas det ”onda kolesterolet”. Men lite LDL är helt livsnödvändigt för kroppen. Det blir bara potentiellt farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fett och kolesterol från maten transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett och kolesterol (för energi, eller som byggmaterial).
I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell (som exempelvis behöver kolesterolet) fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel.
Det har visat sig att ju mindre och tätare LDL-partikeln blir, desto lättare har den att bli oxiderad (härskna) och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som också beror på flera andra processer).
Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL inte fett. Det är stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!

HDL – det ”goda kolesterolet”

HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man har spekulerat i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL.
Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.

Hur kunde man ha så fel?

Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar, men den största är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom.
Man visste att mättat fett i kosten verkade höja LDL något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.
Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Pfizers ”Lipitor”, sålde bara under 2007 för hela 90 miljarder kronor och är världens lönsammaste läkemedel.
Man har alltså hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som vill förhindra att status quo ändras.
Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar helt på sänkning av allt LDL för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen att LDL består av partiklar med olika storlek. De stora ”fluffiga” LDL-partiklarna verkar inte särskilt farliga. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängdmått.
En mer fullständig bild:
Till vänster: den ”metabola dyslipidemin” (blodfettsrubbningen), som är kopplad till hög risk för hjärtsjukdom: många små täta LDL-partiklar som lätt härsknar, minskad mängd skyddande HDL-kolesterol och skadligt höga triglycerider.
Till höger: en fördelning som innebär låg risk för hjärtsjukdom, statistiskt sett.

Sammanfattning

Stora snälla ”fluffiga” LDL-partiklar, och det ”goda” HDL, ökas av mättat fett i kosten.
Små, täta, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog mindre i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. De ökar främst av kolhydrater i kosten.

Det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är troligen betydligt färre än alla som får dem idag.
Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte verkar direkt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar.
När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de stora ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Detta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!
Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa LDL-partiklar krymper allt mer i storlek tills de tas upp. Höga halter av triglycerider innebär att fler små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.

Prestige och paradigmtänkande

Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år.

Pengar

Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.

Är det farligt att äta kolesterol?

Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till – allt det kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling.
Man har aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen visats ha någon positiv effekt på hälsan.
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter.

Alltså: ät alla ägg du vill. Med all sannolikhet är det bara näringsrikt och nyttigt.


Hur tolkar man kolesterolvärden?

Är du frisk finns sällan några särskilt bra skäl att kontrollera sitt kolesterol, mer än av nyfikenhet. Det slutar tyvärr inte sällan med att du föreslås att äta en medicin utan bevisad nytta, men med biverkningar.

Olika kolesterolvärden

Totalkolesterol. I de flesta fall ett rätt dåligt mått på risk ensamt. Ofta rekommenderas värdet vara under 5,0 – vilket egentligen endast gäller redan hjärtsjuka. För i övrigt friska är det en orimlig nivå för behandling – 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Triglycerider. Lågt värde är bra. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. >1,7 är dåligt, det är ett tecken till metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom. De flesta som äter LCHF-kost har mycket låga värden, mitt låg på 0,5.
  • Lågt är bra. Bör åtminstone vara under ca 1,7 .
HDL – högt värde är bra, naturligt fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är dåligt, och är även det ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter LCHF har höga värden, mitt var 1,8.
  • Högt är bra. Bör åtminstone vara över ca 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor).
LDL – Ofta rekommenderas värdet vara under 3,0. Det är dock ett lurigt värde att tolka, som vi diskuterat ovan består LDL av olika storlekar, där de små är de farliga. Ett lågt triglyceridvärde (och högt HDL) antyder att det mesta av LDL bör vara snällare stora partiklar – då kan man antagligen ha betydligt högre LDL utan ökad risk. Ett högt triglyceridvärde (och lågt HDL) antyder att det finns mer av de små farligare LDL-partiklarna. För övrigt verkar LDL-värdet av analystekniska skäl ofta överskattas när triglycerider är under 1,1.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Totalkolesterol/HDL Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om man vill ha ett enda enkelt mått utifrån traditionella kolesterolvärden på risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara det bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL, och mer även än triglycerider. Det är även bättre än LDL/HDL som ibland används. Att äta LCHF ger ofta ett förbättrat värde, själv hade jag 2,3.
  • Säkrast riskvärdering. Lågt är bra. Bör åtminstone vara under 6, än hellre under 5 och allra helst under 4.

Enkel riskanalys

Kolesterolanalyser är knepiga att tolka, och att enbart se på totalvärdet eller LDL ger hög risk att få onödig medicinering. Något som påhejas ivrigt från läkemedelsindustrin.
Om mycket av kolesterolet är det ”goda”, HDL, kan man ha betydligt högre totalvärden utan någon riskökning statistiskt sett.
Här är en enklare och bättre regel, för dig som inte redan har hjärtsjukdom:

  1. Ta ditt kolesterolvärde och dela det med ditt HDL-värde. Om du har ett kolesterol på 8,0 och ett HDL på 2,0 blir resultatet alltså 4,0.
  2. Om resultatet är under 5: du kan vara lugn: ditt kolesterol är bra.
  3. Är värdet högre: särskilt om värdet är över 6 finns skäl att fundera på livsstilsförändringar. Man kan då kontrollera om provet, kanske så ofta som en gång per halvår. Om det i längden inte blir bättre kan man i undantagsfall överväga medicinering.
Har du redan känd hjärtsjukdom (kärlkramp, hjärtinfarkt) vill man sikta på än bättre värden. Då kan blodfettsmediciner ofta vara motiverade. Diskutera då med din läkare.
Hjärtfriska har sällan någon större nytta av kolesterolmedicin. Däremot kan det ge biverkningar som muskelvärk, muskelsvaghet och sämre sexliv.

Framtidens blodfettsprov – ”aporna”
Som diskuterats ovan är det ett problem att de farligaste blodfetterna – små täta LDL, inte syns särskilt mycket i ett vanligt LDL-prov. Som tur är finns en mycket bra lösning på detta problem. Varje LDL innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein B. Varje HDL å sin sida, innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein A1.

Man kan mäta mängden av dessa och man får därmed veta ANTALET LDL-partiklar. På detta vis får de farliga små täta LDL ett mycket större genomslag i värdet.
Det vanliga sättet att titta på detta prov är att ta antalet LDL och dela med antalet HDL. Detta prov kallas för ApoB/ApoA1. eller ”apo-kvot”. Det har visat sig vara det bästa testet på blodfetter för att förutse risken för hjärtsjukdom, bättre än alla värden i gamla kolesterolprover.

Rekommenderad apokvot
Provet, apo-kvoten, hamnar vanligen någonstans under ca 1,5. Ju lägre desto bättre. Följande gränser har föreslagits, ofrånkomligen något godtyckligt:

Män:

  • Under 0,7 = mycket bra
  • 0,7-0,9  = ok
  • Över 0,9 = förhöjd risk

Kvinnor:

  • Under 0,6 = mycket bra
  • 0,6-0,8  = ok
  • Över 0,8 = förhöjd risk
Personer med känd hjärtsjukdom bör helst ha mycket bra apokvot för att minska risken för återinsjuknande.
Betyder ”förhöjd risk” att även friska ofrånkomligen behöver medicin?
Nej. Förstahandsbehandlingen är livsstilsförändring. Om det inte räcker i längden (ett halvår – år kanske) och man har andra riskfaktorer för hjärtsjukdom kan man överväga statinbehandling.
Att tex. äta LCHF-kost ger sannolikt i de flesta fall ett utmärkt värde, särskilt i längden.
Statinbehandling medför risk för biverkningar (vanligast: muskelvärk eller – svaghet) så det är bättre om man kan få bra blodfetter på annat vis. Muskelvärken, särskilt i benen kan vara mycket omfattande! En del personer fullständigt " tappar " sin muskulatur.
Källa: Kostdoktorn.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar