torsdag 27 december 2012

TOPP 10 Immunförsvarsstärkande födoämnen

EN HÄLSOSAM KOST ÄR EN VÄXTBASERAD KOST INNEHÅLLANDE MINST TIO PORTIONER FRUKT OCH GRÖNSAKER OM DAGEN.

Det kan vara t ex en GI/GB-kost, stenålderskost, medelhavskost eller vegetarisk kost. Spetsa din hälsosamma kosthållning med tio nedan immunstärkande ingredienser. Viktig så här under den mörka årstiden är att försöka få i sig D-vitaminrika livsmedel såsom fet fisk. smör och ägg. Fet fisk är egentligen det enda livsmedel som kan ge tillräckligt med D-vitamin!



1. Vitlök – Suverän mat, krydda och medicin för immunförsvaret. Vitlök dödar alla mikrober, bakterier, virus, svamp och parasiter.


2. Lök – Quercitin- och svavelrik grönsak som bör intas dagligen. Variera mellan stekt, ugnsbakad eller rå.

3. Blåbär – Ett lättillgängligt hälsobär som är perfekt i en antioxidantrik smoothie eller på gröten.I brist på färska eller frysta - ta torkade!


4. Kokosfett – Krutpaket med det starkt virusdödande ämnet laurinsyra.  Bra vid matlagning, som pålägg eller i smoothie. Använd endast ekologiskt kokosfett utan tillsatser.


5. Shiitakesvamp – En japansk svampsort som odlas i Sverige och är utmärkt för immunförsvaret, främst p g a att den innehåller, lentinen, ett starkt virusdödande ämne.


6. Surkål – Naturens antibiotika. Surkål ökar antal goda bakterier i tarmen och är dessutom GOTT!



7. Yoghurt/Hälsofil/Proviva/Sojayoghurt – med innehåll av probiotika som stärker immunförsvaret och magfunktionen. Välj sylt och sockerfritt!


8. Broccoli – Suverän för detox,  immunförsvaret och mycket, mycket mer.

9. Yamsrot/Sötpotatis/Morötter – En koncentrerad källa av karotenoider. Utmärkt för lungorna och immunförsvaret. Ät någon av dessa varje dag.


10. Rent vatten – Underskattad och underanvänd hälsodryck. Många sjukdomar inkl immunförsvarsproblem förbättras av att man dricker mer vatten. Livsviktigt för kroppens reningssystem. Drick 6–10 glas om dagen. Tillsätt gärna citron eller äppelcidervinäger två gånger varje dag, t ex före maten.


onsdag 21 november 2012

KOSTTILLSKOTT FÖR ETT BÄTTRE IMMUNFÖRSVAR!

DESSA KOSTTILLSKOTT KAN ANVÄNDAS I FÖREBYGGANDE SYFTE ELLER SOM EXTRA FÖRSTÄRKNING VID SMITTA, SYMTOM ELLER SJUKDOM.
Förebyggande dos intas dagligen under flera månader och benämns med (f) och akutdos med (a), vilken intas under 1–2 veckor vid sjukdomssymtom.


TOPP 10

1). D-vitamin. Mängder vetenskapliga studier det sista decenniet har visat D vitaminets suveränitet för att reglera immunfunktionerna. Det är en av de viktigaste skydden mot infektioner och är speciellt viktigt för nordbor som får lite sol under vinterhalvåret. Över 80% av Sveriges befolkning får för lite D-vitamin för ett adekvat immunskydd. 50–100 µg (f). 150–300 µg (a)

2). C-vitamin. En välbeprövad immunkämpe som ökar aktiviteten och antalet hos kroppens försvarsceller. 1 000–3000 mg (f). 10 000 –20 000 mg (a).

3). B-komplex Folsyra, B5 och B6 är alla viktiga för immunförsvaret. B-komplexet motarbetar också stress som är nedsättande för immunförsvaret. En optimal B-komplex kombination tillsammans med en multivitamin ska innehålla sammanlagt: minst 600 µg folsyra, 50 mg B6 och 200 mg B5 (f).

4). Zink.
Ett mycket viktigt mineral för immunförsvaret. Stimulerar immunförsvaret och motarbetar tungmetallsförgiftning och kopparförgiftning. Zinktillskott tillsammans med en daglig multivitamin ska ge: 40–60 mg (f). 60–100 mg (a). Multivitaminen bör innehålla minst 1 mg koppar vid större månadsdosering av zink. En hårmineralanalys kan visa zink/kopparförhållandet som är viktigt för immunförsvaret.

5). Selen.
Selen är ett starkt virusdödande mineral. Ju högre intag av selen, desto bättre skydd mot virus och tungmetaller. 200–300 µg (f). 300–600 µg (a)

6). ”Gröna drycker”/Clorella,  Klorofyll, enzymer och spårämnen i spannmålsgräs ( t ex korngräs, vetegräs, rajgräs) och klorella skyddar mot infektioner. Clorella, spannmålsgräs eller en kombination av båda: 5–10 g (f) 10–30 g (a)

7). Probiotika
Det är svårt att få i sig tillräckligt stora mängder goda bakterier genom intag av fil- och yoghurtprodukter. Probiotikatillskott innehåller mer kraftfulla och koncentrerade mängder. 500–1 000 miljoner bakterier (f). 60–180 miljarder (a).
8). Immunadaptogener, t ex rysk rot, rosenrot
Se förpackningen eller rådfråga oss i  hälsobutiken för förebyggande dos. Oftast är det dagsdosen eller den dubbla dagsdosen som står på kartongen.

9). Akuta immunörter, tex Echinacea, Kan Yang, fläder, lakritsrot, vitlök
 Ta 2–4 ggr den minimala dosen som står på kartongen första tre till sju dagarna eller rådfråga hälsobutikspersonal, naturläkare eller örtterapeut.  Vid akut virusangrepp är det mycket viktigt att inta en stark och verksam dos. Risken för underdosering är större än överdosering.

10). Propolis. Ett kraftfullt näringskoncentrat från bin som skyddar från infektioner. Propolis kan intas i förebyggande syfte och vid akuta tillstånd. 50–500 mg (f), 800–2 000 mg (a).


För den som vill ha en enkel, men kraftfull immunförsvarshöjare rekommenderas en kraftfull multivitamin som bas, med optimala mängder av vitaminer och mineraler. OBS! RDI-mängder räknas inte som tillräckliga! RDI skapades för att ge skydd mot bristsjukdomar, inte för att göra oss friskare! Komplettera med en morgonsmoothie med greenspulver samt extra intag av D3-vitamin, C-vitamin, zink och propolis.

Fråga oss på Kaffebönan!
Vi kan Skräddarsy ditt ”Immunförsvars-paket” så att det passar dina behov.

Välkommen till vår Hälsobutik!

måndag 8 oktober 2012

DIN KROPP ÄR ETT AV DE STÖRSTA UNDERVERKEN SOM FINNS!

Missade du eller har glömt av undervisningen i grundskolan om din fantastiska kropp och dess funktioner? Här kommer en uppfriskning av kunskapen.

Hjärnan
Hjärnan är kroppens största utsöndrande organ. Den är vår hårddisk som sköter och ser till att alla kroppens funktioner är optimala. Hjärnan är med andra ord inte bara till för tankeverksamheten utan ”chefen” i kroppen för alla andra övriga livsnödvändiga processer. Vid stress, sorg och andra motgångar påverkas vårt immunförsvar negativt. Vetenskaplig forskning stöder dessa fakta idag. Sunda tankar och ett positivt sinne stärker hjärnan och får den att generera mer energi på ett mer effektivt sätt, flödet i kroppen blir mer exakt.

Hjärnan har ett helt otroligt arbete att sköta och är livsviktig för vår hälsa. Det är den centrala förbindelsen mellan de olika världar och system som vi lever i. Den kopplar ihop nerver, muskler och körtlar i kroppen och övervakar alla funktioner samtidigt som den väljer ur den massiva information som kommer utifrån genom ljud, syn, hörsel och känsel. Hjärnan övervakar varje känsla, andetag, varje blinkning, varje rörelse, kommunikation, säkerhet, hälsa och jämvikt.
Det är upp till oss att se till att vår hjärna får rätt stöd av oss själva. Upprepade negativa tankar försvagar och vrider hjärnans information. Jag tror att om vi bekräftar oss själva och ger oss rätt sorts näring dels genom mat och dels genom positiva känslor och förebilder kan vi uppnå ännu bättre hälsa.


Hjärnan består av ett flertal olika sammansatta delar som styr olika funktioner. Det limbiska systemet är den del av hjärnan som bidrar till att hålla en stabil miljö i kroppen; jämn kroppstemperatur, blodtryck, sockernivå och puls. Det limbiska systemet kallas ofta för däggdjurshjärnan därför samma struktur finns hos alla däggdjur.
Hjärnans körtlar
Hypotalamus är den mest komplicerade körteln i hela hjärnan. Hypotalamus reglerar kroppskemin; alla drifter såsom ätande, drickande, hormonbalans, känslor, könsliv, uppvaknande och sömn.
Hypotalamus styr hypofysen. Hypofysen reagerar på ljus och håller balansen i hormonsystemet på cellnivå. Hypofysen reglerar vätskebalansen och förlossningsarbete. Hypofysen och hypotalamus har ett intimt samarbete. Epifysen (tallkottkörteln) reagerar på ljus och mörker. Den påverkar det centrala nervsystemet och har ett samspel med hypofysen. Hjärnbarken ökar anpassningsförmågan och ansvarar för de egenskaper som gör oss till människor. Organisationen av vår inre och yttre värld och våra beslut tas här även individuella erfarenheter såsom minne, tal och bilder lagras här.

Körtelsystemet
Övriga körtlar som hjärnan korresponderar med är sköldkörteln som består av två huvudlober med fyra bisköldkörtlar beläget på framsidan på halsen strax nedanför struphuvudet. Sköldkörteln styr jodhalten, påverkar kalk och fosforomsättningen, reglerar ämnesomsättningen och kroppstillväxten.


Thymus
Thymus, brässen, är som störst i början av puberteten då den är 4-6 cm lång och väger ca 60 gram.
Vid 50 års ålder har den oftast tillbakabildats och väger ca 15 g. Thymus anses påverka åldrandet.
Den fungerar som grogrund för de vita blodkropparna och den producerar hormoner som påverkar immunförsvaret.
Binjurarna
Binjurarna, belägna ovanpå njurarna, producerar minst 28 olika hormoner. De påverkar bl.a. blodets koagulationsförmåga, mineralhalten i blodet, lymfsystemet och könshormoner. De är mycket känsliga för stress och socker påverkar dem negativt.
Bukspottkörteln
Bukspottkörteln, pancreas, är kroppens näst största körtel som är belägen vid bakre bukväggen. Bukspottkörteln producerar hormonet insulin. Brist på insulin ger diabetes. Den producerar upp till en liter bukspott per dygn som är nödvändig för tillgodogörandet av kolhydrater, fett och äggviteämnen.




Könskörtlarna
Könskörtlarna, äggstockar och testiklar, påverkar tillväxten av kroppens utveckling. Kvinnans könskörtlar producerar äggceller och hormonet östrogen och progesteron. Mannens könskörtlar producerar sperma, östrogen och testosteron.
Hjärtat
Hjärtat är kroppens pumpstation som reglerar blodet och dess närings-, hormon- och syrebärande funktion till kroppens alla olika delar. Hjärtat balanserar vätskebalansen, reglerar temperaturen och ser till att förbränningsprodukterna förflyttas till lungor eller njurar för att avlägsnas.

Blodet samarbetar intimt med lymfsystemet som har till uppgift att transportera bort slaggprodukter, gifter och döda celler. Om lymfsystemet blir överbelastat rör det sig långsamt och till slut kan det hända att det blir stopp. Det finns dubbelt så mycket lymfbanor än blodkärl i kroppen och mellan 400 - 800 lymfknutor. Lymfknutor kan kännas svullna eller förhårdnade om man t.ex. har en infektion. Mjuk och försiktig strykande massage kan få igång flödet i systemet igen.
Mjälten
Mjälten är belägen till vänster i bukhålan under revbenen. Mjälten ingår i immunsystemet och fungerar som ett blodbildande organ.

Magsäcken
Magsäcken och munhålan med dess tänder sköter den mekaniska och kemiska sönderdelningen av maten vi äter. Matsmältningen börjar redan i munhålan genom smaklökarnas retning som stimulerar saliven som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnena. I magsäcken produceras magsaft som bl.a innehåller enzymer för att spjälka proteiner och fett. När magsäcken är klar med sitt arbete transporteras födan vidare till tolvfingertarmen där nedbrytningen fortsätter med hjälp av bland annat galla och bukspott.
Gallan
Gallan produceras i levern för att transporteras till gallblåsan för att kunna portioneras ut därifrån när födan kommer till tolvfingertarmen.


Tunntarmen
Tunntarmen, ileum, sköter det huvudsakliga näringsupptaget och förser blodet med näring via tarmluddet, villi. Tunntarmen avger kolhydrater, proteiner, mineraler, salter, slaggämnen och vatten till levern.
Levern
Levern bildar ca 10 miljoner blodkroppar per sekund. Den framställer ca 1000 olika enzymer som kroppen behöver för att fungera optimalt samt lagrar glykogen och A vitamin. Levern arbetar även som avgiftningsorgan samt utsöndrar slaggprodukter. Det sägs att levern har över 500 funktioner. Levern arbetar tillsammans med njurarna.
Njurarna
Njurarna är belägna strax under 12:e revbenet. De förknippas ofta med kroppens vätskebalans och då vatten, men även blodet passerar med 1500 liter blod per dygn genom njurarna. Njurarna har till uppgift att påverka blodtrycket och reglera kroppsvätskornas sammansättning. De filtrerar även avfallsämnen i blodet vilka förs ut med urinen.
Tjocktarmen
Tjocktarmen gör det slutgiltiga arbetet av den föda vi ätit. Efter födans väg genom tunntarmen passerar den Iliocekalklaffen som är belägen på höger sida i kroppen i höjd med höftkammen. Ileocekalklaffens uppgift är bl.a. att portionera ut avföringen till tjocktarmen i lagom doser och att förhindra att avföringen går tillbaka upp i tunntarmen som skulle orsaka en inre förgiftning.


Lungorna
Lungorna är utrensande organ. De delas upp i lober, den vänstra lungan har två lober och den högra tre. De har till uppgift att fylla lungblåsorna med syre och avge syre till blodet. Lungorna tar emot koldioxid som bildas vid ämnesomsättningen och för ut detta med utandningsluften. Har du ofta ont i huvudet så prova att djupandas lugnt och koncentrera dig på att andas ut helt och hållet med några andetag.Växelvis andning genom näsan balanserar hjärnan och sinnet. Prova!
Allt detta fungerar utan att du behöver tänka på mer än att äta, dricka och tillgodose dina näringsbehov på ett balanserat sätt – dold vardagsmagi!  
Du och din kropp är en av de mest fantastiska skapelser som sett dagens ljus. Var snäll mot den - för den är din viktigaste bostad under hela ditt liv!

lördag 1 september 2012

EN GOD HÄLSA ett GOTT LIV- Något för dig KVINNA?

KVINNOHÄLSA:
Varje år dör närmare 20 000 kvinnor av hjärt-kärlsjukdom, det motsvarar fler än 50 kvinnor om dagen. Kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl än män, men drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar. Vi drabbas också senare i livet jämfört med männen.
Kvinnor kan med andra ord också få hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke. Men dagens hjärtvård bygger till stor del på forskning kring mäns hjärtan, något som Hjärt-Lungfonden vill ändra på.
Det är en utbredd missuppfattning att det mest är män som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. (Källa: Hjärt-Lungfondens Forskningsråd).

Så håller du dig frisk

Ta hand om hjärtat genom att äta rätt och röra på dig. En diet som har dokumenterat god effekt på hjärthälsan är  den som förespråkar mindre salt och socker till förmån för mer frukt, grönt och fullkorn.
Skelettet blir skörare med stigande ålder. Redan vid 40-års ålder börjar processen, för att sedan ta ordentlig fart efter klimakteriet. Men det finns naturliga bromsar, här är maten som gör kroppen starkare viktig.
Kalcium är en av grundstenarna för starka ben. Kvinnor under 50 år behöver 1 000 milligram om dagen för maximal effekt, från 51 år och framåt rekommenderas minst 1200 gram dagligen. Från 70 år och uppåt behöver kroppen ytterligare tillskott.
Ett glas mjölk ger cirka 300 milligram kalcium.Ett bra kost-tillkott med Kalcium och Magnesium hjälper dig att stärka skelettet, balansera muskulatur och nervsystem. Alla kvinnor bör äta detta tillskott för att behålla ett bra PH värde i kroppen och därmed även förhindra grogrund inflammatoriska tillstånd som orsakar värk och onödigt lidande.

Mjölk, yoghurt och ost

Om mjölk inte är favoritdrycken kan du prova att äta yoghurt, ett glas ger dig precis samma mängd kalcium! Några skivor ost på smörgåsen ger samma effekt, och är ett bra alternativ för dig som är laktosintollerant. De laktosfria alternativ som finns ger för övrigt samma mängd kalcium som traditionella mejeriprodukter.

Sardiner
De små fiskarna har mängder av små ben, som i sin tur tillför din kropp benstärkande egenskaper. 1 deciliter sardiner ger lika mycket kalcium som ett glas mjölk.


Grönsaker
Kalcium finns också rikligt i vissa grönsaker. Mörkgröna bladgrönsaker som spenat och kål är bra källor. Råriven kålrot är ett enkelt sätt att tillföra måltiden lite extra benstyrka!

Soja
Sojabönor, och produkter baserade på soja, innehåller isoflavoner – ett  östrogenliknande ämne som kan dämpa klimakteriebesvär. Studier har också visat att isoflavoner kan öka bendensiteten.

 

Lax
Kalcium, vitamin D och omega-3 har alla visat sig kunna redicera bennedbrytning – och du hittar alla dessa egenskaper i en skiva lax! Omega 3 finns dock inte i odlad lax!

Nötter och frön
Omega-3 finns också i bland annat feta nötter som valnötter, och i mandlar hittar du kalium – en mineral som hjälper kroppen att absorbera kalcium från maten. Nötter är också proteinrika livsmedel, och protein är en av grundstenarna för en bra benhälsa.
Vassle Protein - ett högvärdigt protein kan du köpa i vår hälsokostbutik.

Salt
För mycket salt i maten försvårar upptagningen av kalcium. Äter du salt mat ofta riskerar du att det kalcium du får i dig försvinner ur kroppen tillsammans med urinen.I övrigt finns inga belägg för att salt är farligt för en frisk person!


Solsken
Ok, man kan inte äta solsken – men det D-vitamin som kroppen tillverkar till följd av solstrålarna är en viktig faktor för benhälsan. Utan D-vitamin kan inte kroppen tillgodogöra sig kalciumet i kosten, att dricka ett glas mjölk i solen ger alltså extra starka ben! Under vintern bör du äta ett extra D-vitamin tillskott.


Mjölksyrebakterier
Det som gör fermenterade (syrade) grönsaker och syrad mjölk så nyttigt är att de mjölksyrabakterier som finns naturligt i livsmedlet får växa till sig i antal. De syrliga små bakterierna gör att andra, mer skadliga, bakterier inte trivs lika bra i våra slemhinnor. Därför håller mjölksyrabakterierna – som kallas probiotika – oss friskare.
Mjölksyrabakterierna hjälper också kroppen att ta upp mer av vissa livsnödvändiga vitaminer och mineraler, 
bland annat gäller det järn och zink, som blir mer lättillgängliga för kroppen av syrade livsmedel. Under själva jäsningen kan det också bildas vitamin B12 och folsyra. De mjölksyrade grönsakerna har dessutom en fördel jämfört med tillagade grönsaker: de probiotiska bakterierna finns kvar eftersom grönsakerna i princip är färska. Om vi värmer grönsakerna dör probiotikan.
Syrning är också ett sätt att få ner grönsakernas GI-värde. Det ger en långsammare blodsockerhöjning vilket gör att man håller sig mätt längre.
Men nu är det inte bara grönsaker som går att jäsa hemma. En trend är att göra kombucha, ett asiatiskt hälsote, som får jäsa med socker och mjölksyrakultur. En svensk och betydligt mer lättlagad hälsodryck är den klassiska filbunken.

Egen filbunke kan man lätt göra av mjölk. Man kan sedan spara en liten klick av den till nästa filbunke, precis som med surdeg, där man sparar en bit deg med bakteriekultur till nästa bak.
Även kimchi, koreansk kålsallad med chili, är i ropet. Salladen är klassad som en av världens fem mest hälsosamma super foods. Bland de andra superlivsmedlen på listan finns oliver, soja och yoghurt – som även de är syrade. Så surt är verkligen sunt, om man får tro världens hälsoexperter.

Så här enkelt fixar du syrade delikatesser!

Kimchi

6 portioner

1 kg salladskål, det går också att använda pak choi, ett slags asiatisk mangold
1 dl havssalt
125 g färsk rättika
1 msk riven ingefära
1½ msk pressad vitlök
1½ dl hackad purjolök
2 msk koreanskt chilipulver (kan bytas mot 2 msk kajennpeppar och 2 msk paprikapulver)
½ msk socker
½ msk asiatisk fisksås
Gör så här:Riv eller skär kålbladen i stora, grova bitar. Lägg kålen i en stor bunke med vatten och salta. Lägg på en tallrik med en tyngd på så att kålen blir pressad ner under vattnet. Låt stå en dag i rumstemperatur. Skölj bort överflödigt salt. Skala och strimla rättikan. Blanda ingefära, vitlök, purjolök, rättika, chilipulver, socker och fisksås till en röd pasta och gnid in i kålen, även mellan bladen. Rulla ihop och lägg ner kålbladen tätt i en burk med lock som sluter tätt. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn för att få i gång mjölksyrajäsningen. Ställ burken i kylskåp i en vecka, sedan är det klart att äta!

Tillhör du dem som inte hinner göra själv så har vi syrade grönsaker i vår butik till försäljning!

Filbunke

1 l standardmjölk
1 dl vispgrädde
1 dl filmjölk
Gör så här:Värm mjölken till strax under kokpunkten (90 grader). Låt svalna till rumstemperatur. Blanda grädde och fil. Rör ner i mjölken. Häll upp i portionsskålar och täck med plastfilm. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn tills blandningen stelnat. Kyl före servering. Servera med bär, kanel eller malen ingefära.



Här är några livsmedel som redan är fermenterade:

Crème fraiche, Oliver, Surkål på burk, Filmjölk, Saltgurka, Salami, Soja, Surströmming, Asiatisk fisksås,Oliver, Medvurst och Yoghurt.
För att försäkra dig om en bra tarmflora och därmed förhindra infektioner och sjukdom kan du dagligen äta ett preparat med miljontals olika mjölksyre- och andra tarmbakterie-stammar tex. Lactovital. 


SOCKER
Vi äter mer socker än någonsin. Och det är inte bara vikten som tar stryk, för mycket av det söta ökar risken för en rad sjukdomar också. Så här får du en sundare sockerkonsumtion!

Nya studier visar att människor som äter mycket socker har sämre blodfetter och därmed ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.När det kommer in mycket socker i blodet kan det reagera med vissa ämnen som finns i blodkärlen. Kroppen tycker att det har kommit in något främmande och reagerar med en inflammation. Det leder till sk. åderförkalkning
Att äta för mycket socker har också kopplats till blodfettsrubbningar, till exempel låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL, hög nivå av triglycerider (fett i blodet) och hög nivå av ”det onda kolesterolet” LDL. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
För mycket socker kan också leda till diabetes. Man tröttar ut bukspottkörteln så att den inte kan producera tillräckligt med insulin.
Finns det en individuell känslighet, eller är det lika skadligt för alla att äta för mycket socker?
Vissa är definitivt känsligare än andra. Det beror på våra gener, framför allt de gener som styr hur kroppen tar hand om kaloritäta ämnen.
Det finns tydliga ålders- och könsskillnader i hur vi reagerar på sött: Unga kvinnor tycker mer om socker än unga män. Här spelar könshormonerna en roll: det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar sockerintag, medan det manliga testosteronet stimulerar proteinintag.
Modersmjölken är ju söt, och spädbarn vänjer sig vid den ganska söta smaken. Det blir något gott och mysigt som man kommer ihåg.

Trötta och svullna ben.

Lite svullna ben eller anklar på kvällen är jättevanligt, men går lätt att förebygga. Svullnaden har att göra med att venerna i benen har blivit lite mjukare och töjt sig med åren.
Det fungerar så att artärerna i benet pumpar nytt blod ner i foten, och det gamla använda som ska tillbaka till hjärtat skjuts eller pressas upp igen via venerna. Eftersom vener inte har någon pumpande muskulatur i sina väggar har de i stället stoppande klaffar som hindrar blodet från att rinna tillbaka ner i fötterna igen. När man sitter still länge eller går och står en hel dag stockar sig blodet och kommer inte vidare uppåt igen.
Har man dessutom lite uttöjda vener på grund av att man är i medelåldern så fungerar inte klaffarna och det samlas ännu mer blod på kö i fötter och anklar. Svullnaden har dels att göra med att det är mycket blod i alla blodkärl, dels att vätska pressas från blodbanan ut i vävnaderna runt omkring. Benen känns då stumma och stela.
Man kan avhjälpa det på flera sätt. Ett är att använda underbensmusklerna för att krama venerna från utsidan och pumpa undan blodet. Pumpandet görs med tåhävningar: Stå på golvet och gå upp på tå flera gånger, upp och ner. Extra djupa tåhävningar blir det om du står med framfoten på en tröskel eller mot ett trappsteg – en skön övning att göra framåt eftermiddagen. Om du sitter länge, på konferens eller resa, kan du trampa, vinka eller rulla med fötterna mot golvet så stimuleras både fötter och vadmuskler.
Förebygg alltid svullnaden genom att dagligen använda hela eller knälånga stödstrumpor. De förhindrar blodet att stocka sig genom att krama runt vaden. Sätt på dem på morgonen då benen är som smalast. Köp flera par att alternera med. De finns i alla möjliga material.

Det finns natur- och egenvårdsläkemedel mot bensvullnad om du vill pröva det. Regelbunden massage och fotbad är också viktig för att stärka musklerna och hålla cirkulationen i gång i benen.

onsdag 11 juli 2012

Sommar och Sol!

Om du tänker bara lite på din hälsa även på sommaren, så kommer du att må bättre och ha mer kraft när jobbet börjar igen.För ingen sommar och semester är oändlig, hur gärna vi än vill att den ska vara det…
Först och främst så behöver du dricka vatten. Men vilket vatten? Idag finns det kranvatten,
mineralvatten med eller utan kolsyra, vitaminvatten och smaksatt mineralvatten. Då är kranvatten eller mineralvatten utan smak det bästa. Varför? Jo, om vi börjar med vitaminvatten så rekommenderar vi dig att ta vitaminer, om du äter dåligt med frukt och grönt, men att du tar en multivitamin/mineraltablett. För vitaminerna samspelar i ett komplicerat system med andra substanser som behövs för upptag.
Om man tar ett eller enstaka vitaminer blir det blir ojämvikt i systemet. Mineralvatten kan vara bra på sommaren då man förlorar mycket mineraler när man svettas .Men under övriga året ska du veta att innehållet av mineraler i mineralvatten inte ser ut som vårt behov. De flesta vatten innehåller salt i alldeles för hög halt. Smaksatt vatten innehåller kemikalier, mycket kemikalier. För att få fram en enda fruktsmak kan det behövas mer än 10-20 olika kemikalier. Med tanke på att vi har kemikalier i (kran) vatten, luften, maten osv. så kan man behöva tänka till om man ska tillföra sin kropp ytterligare kemikalier. Men självklart är det ditt val.Kolsyra, till sist, fräter på dina tänder och kan göra dem svaga – du biter lättare av ett hörn här och där. Därför rekommenderar vi kranvatten eller mineralvatten utan smak…
Hur mycket vatten behöver man? Ja, det beror på hur varm sommaren blir men minst 5-8 glas
per dag. Men om du ligger i solen får du ta med dig en flaska till. Om du dricker i flaska kan man rekommendera i liter och då blir minimum 2 liter per dag och lägg till minst en liter
till om du tränar (ca en timme) eller om du ligger i solen. Drick vanligt vatten – det är vad din kropp vill ha…

Ett annat bra råd är att äta frukt och grönsaker varje dag.
Nu finns det mycket goda frukter och bär (de är ännu mer hälsosamma) att välja på. Grönsaker, rotfrukter och baljväxter (ärtor, bönor, linser) behöver inte kokas – du kan lägga dem på en plåt i ugnen, eller wooka dem eller skära ner dem i maten så de finns med där från början. Välj frukt och grönt!

I vår butik hittar du dessutom ekologiska grönsaker  dvs. giftfritt odlat! 
Nu i bästa säsong har vi mycket att välja på- lokalt odlat dessutom!


Ett tredje sommar-råd är att röra på dig mer naturligt. Om du vill kan du ta ledigt från din vanliga träning (en viloperiod för kroppen är bara bra) och istället röra på dig mer lekfullt.
Kasta frisbee på stranden, spela brännboll tillsammans, lek med barnen, åk på utflykt med cyklarna och lek, rör på dig naturligt.Det är så bra att använda hela kroppen i naturliga rörelser medmånga muskelgrupper inblandade och med balansen med som ett inslag.Men det är också viktigt att ha någon stund för sig själv för vila och reflektion.


Mitt fjärde sommar-råd är att ha kul! Jag tror att den som har haft mest roligt på sin semester kommer tillbaka med mest energi.Att ha kul fyller dig med mental energi. Läsa roliga böcker, se roliga filmer, ha kul med familjen, gör något kul med dina kompisar – ha roligt! Mycket!

Till sist vill jag rekommendera dig att ta hand om dig själv. Ha hemma-spa tillsammans med en kompis, gör det som du njuter av och tycker om. När du tar hand om dig själv ger du dig mer uppmärksamhet, uppskattning och det betyder att du är viktig. Du ska tillbringa resten av ditt liv tillsammans med dig, se till att du har det bra och gillar dig själv…

söndag 10 juni 2012

De bästa hudprodukterna är de du äter!


Många av de hudproblem vi upplever beror på att huden är ett utrensningsorgan. Via huden gör kroppen sig av med många av de föroreningar vi får i oss via mat, luft – och genom huden. Via huden försvinner även den del av de slaggprodukter som kroppen själv bildar. Därför kan hudproblem ofta spåras till ditt mag-tarmsystem och vad du äter.


Din hud påverkas av det du äter

Hudproblem är ofta av inflammatorisk art. Celluliter är t.ex. resultatet av en inflammation. Därför bör du undvika mat som driver inflammationer.
Exempel på mat som du bör undvika är: socker, vitt mjöl, raffinerad mat (hel- och halvfabrikat), snabbmat, läsk, mjölk och köpt juice, raffinerade oljor och margarin.
Den bästa maten du bör äta för perfekt hud är till stor del grönsaker, osöta frukter (som avokado, gurka, squash med mera som vi ofta felaktigt kallar för grönsaker), nötter, frön, alger, bär och en mindre mängd söt frukt.
Raw food och levande föda är med andra ord en bra kost för din hud, rik som den är på fibrer, enzymer, klorofyll, vitaminer, antioxidanter, mineraler med mera.
Att äta ungefär 85 procent raw food (eller mer) under en vecka (eller mer) fungerar som en naturlig detoxkur där du ger kroppen en möjlighet att rensa ut slaggprodukter. Det bör du göra minst två gånger per år.
Eller, ännu hellre, lägga om din kost till att innehålla en större mängd raw food. Du kommer att märka en stor skillnad, inte bara för din hud, utan även för välmåendet i stort.
Recept på bra raw food finns på Råkost.se

Ansiktet

I ansiktet kan vi ha olika typer av problem såsom akne, fet hy, pormaskar, finnar, eksem, torra fläckar, pigmentfläckar, ytliga blodkärl med mera. Ansiktet är indelat i zoner och varje zon berättar var i kroppen belastningen finns.
De flesta människor har en blandhy. Det innebär att de har fetare partier i panna, näsa och haka. Dessa partier representerar matsmältningsorganen. När denna hud orsakar problem kan det tyda på att du bör se över ditt levnadssätt och intag av näring.

Hudproblem

Kan indikera problem med

Runt ögonen
Njurar, tarmar
På kinderna
Mage
På hakan
Mage
På näsvingar + överläpp
Tarmarna
Mellan ögonbrynen + pannan
Tarmarna, nedsatt utrensningsförmåga.
På läpparna
Immunförsvar, vitaminbrist
Längs sidorna från örat ner längs halsen
Lymfsystemet
På sidorna vid ögonen
Levern
På näsan
Bukspottskörtel
En av de absolut mest energikrävande processer som din kropp måste utföra flera gånger per dag är matsmältningen. Om vi ger vår kropp så näringsrik och så ren mat som möjligt kommer den att må bra och bilda nya friska celler för ett hälsosamt och långt liv. Det kommer du genast att se på huden.
Det är inte konstigt att matsmältningsorganen blir belastade. Vi äter många ton mat under vår livstid, och är inte maten och matsmältningen bra blir hudens kvalitet därefter.

Kroppen

När ansiktshuden inte "räcker till" kan hudproblemet flytta sig till kroppen, helt enkelt för att utrensningen behöver en större yta för att uppnå effekt. Rygg, bröst, ben och armar är vanliga ställen som exempelvis akne, eksem och psoriasis placerar sig på. Huden på magen är mer sällan utsatt.

Fet eller oren hy och akne

Dessa hudproblem är vanligt förekommande i tonåren, bland annat på grund av hormoner som bildas i sådan mängd och hastighet att kroppen inte hinner bryta ner och rensa ut dem. Många tonåringar ändrar även sin kost till det sämre, vilket gör kroppen extra belastad. Ett bra fett kan vara ett sätt att ge kroppen och huden  den extra näring som krävs men är också utmärkt för hjärnan och musklerna.

Eksem

Eksem uppstår oftast på kroppen eller i hårbotten, inte i ansiktet. Eksem är vanligt i samband med matallergi eller med matsmältningsproblem. Det finns många olika typer av eksem, och alla beror på en inre obalans. Därför är det inte långsiktigt effektivt att endast behandla huden.

Pityriasis versicolor

Vanligt förekommande svampinfektion som oftast visar sig på bröst, överarmar, rygg eller mage. Vita fläckar på sommaren och röda fjällande på vintern. Beror på en svampinfektion som oftast börjar i tarmen (candida albicans). En tre-veckors renings-kur av mage och tarm kan många gånger hjälpa.


Rosacea

En hudsjukdom som sätter sig i ansiktet, oftast på haka-näsa-kinder-panna. Inflammation i de ytliga blodkärlen blir blossande röda partier, med eller utan akneliknande utslag. Rosacea uppkommer bland annat med dålig matsmältning.

Kontaktallergi

Huden kan ge en inflammatorisk allergi vid kontakt med olika ämnen. Detta är ett resultat av en överdriven användning av ämnet och ett nedsatt immunförsvar. 

Livsviktigt- så luras du att medicinera helt i onödan!



Vad är kolesterol, och är det farligt?

Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne. Det ingår som en nödvändig byggsten i varje cell i din kropp. Kolesterol behövs bland annat för att bygga upp och stabilisera cellmembran, de omgivande skal som skyddar alla dina celler. Kolesterol har den rollen hos alla djur. Så här kan ett cellmembran se ut, de små gula "kulorna" visar kolesterolets plats:


Dessutom är kolesterol byggstenen till alla dina steroidhormoner, såsom könshormonerna testosteron och östrogen. Kanske förklarar det varför kolesterolsänkande medicin i genomsnitt visats ge betydligt sämre sexliv. Även D-vitamin är ett steroidhormon som bildas av kolesterol.
Kolesterol kan transporteras i blodet, för att komma till celler som behöver det. Transporten sker i särskilda ”paket”, med namn som LDL (”det onda kolesterolet”) och HDL (”det goda kolesterolet”).
Ett högt kolesterolvärde i blodet kan statistiskt innebära en något ökad risk för hjärtsjukdom. Men det beror mycket på. En hög nivå av ”gott” kolesterol, HDL, innebär tvärtom betydligt mindre risk för hjärtsjukdom. Äter du mycket mättat fett stiger vanligen ditt HDL-kolesterol.

”Högt” kolesterol är oerhört vanligt

Här är problemet idag: Läkemedelsindustrin vill inte sälja blodfettsmedicin bara till sådana som har bevisad nytta av den. De vill sälja så mycket som möjligt.

Då kan de, som på Pfizers websida kolesterol.nu,  antyda att alla skall ha under 5 i kolesterolvärde. Annars har de medicin, Lipitor, att sälja. Och säljer gör de. Lipitor är världens mest sålda läkemedel, och sålde för ca 90,000,000,000 kr i hela världen år 2007. Du läste rätt: 90 miljarder kronor på ett år.

Den försäljningen blir förståelig när man undersöker hur vanligt det är med ett kolesterolvärde över 5. Varannan frisk trettioåring i Sverige har det. Och 95% av alla 60-åringar.
Det ser alltså ut som att kolesterol över 5 är helt normalt. Läkemedelsindustrin vill hävda att det inte är det. Det vore OK om det fanns bevis för att den stora majoritet av friska vuxna svenskar med kolesterol över 5 har nytta av medicin. Några sådana bevis finns inte.
 

Var tredje äldre äter blodfettsänkande medicin idag:
Läkemedelsindustrin jublar såklart när allt fler, även friska människor behandlas med medicin. Varje dag, resten av livet.

Här är andelen män 65-84 år gamla som dagligen medicineras, kvinnor inom parentes. 
Källa Folkhälsoinstitutet

 55 % äter Medicin för blodtryck (51% kvinnor)
35 %  äter Medicin för mot blodfetter (29 % kvinnor)
15 %  Medicinerar för Diabetes ( 9 % kvinnor)

Problemet är detta: i många fall finns inga bevis att de blir friskare av sin blodfettsänkande medicin. Än mindre finns bevis för att de eventuella vinsterna överväger risken för biverkningar. De vanligaste biverkningarna är en smygande muskelvärk och muskelsvaghet. Men det finns värre, som att statiner ökar risken att få diabetes
Än värre är att var tredje äldre äter statiner!

Totalkolesterol: överförenklad men enormt lönsam bild

Att bara titta på totalkolesterolvärdet, eller LDL, ger en väldigt osäker riskbedömning. Men det är enormt lönsamt, eftersom de flesta svenskar då hamnar i en ”riskgrupp” och blir potentiella kunder åt läkemedelsindustrin. Daglig medicin, resten av livet…….
Samma fuffens gör sig försäljarna av Becels kolesterolsänkande margarin sig skyldiga till. De åker runt i butiker och kontrollerar folks kolesterolvärden”gratis”.

Den majoritet friska som har över 5 i kolesterol får sen råd att köpa Becels kolesterolsänkande produkter. De består mest av vatten, billiga växtfetter och diverse tillsatser såsom framrenat växtkolesterol. Det finns inga bevis för att någon blivit friskare av ”kolesterolsänkande” industrimat.
Det gränsar till en ren bluff. Uppenbarligen är den ekonomiska vinsten ofta viktigare än nyttan i den här överförenklade modellen.

Det finns ett bättre sätt. Efter 50 års forskning på kroppens omsättning av kolesterol har man nu lärt sig mer om kopplingen till hjärtsjukdom.

Modernare syn på kolesterol

Totalkolesterolvärdet ensamt säger i flertalet fall ganska lite om risken för sjukdom (utom kanske i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna.
Problemet är att det blir lite mer komplicerat. Budskapet att ”högt kolesterol är farligt” är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av kolesterolet kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.

I snabbkursen här skall jag förklara detta spännande område, i en liten aning förenklad form.
Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:
  • VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
  • LDL
  • HDL
Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden dvs ”kolesterolvärdet”.
Överkurs: LDL står för Low Density Lipoprotein, HDL för High De… och VLDL för Very Low De…

LDL – det ”onda kolesterolet”

Först ett förtydligande: LDL brukar kallas det ”onda kolesterolet”. Men lite LDL är helt livsnödvändigt för kroppen. Det blir bara potentiellt farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fett och kolesterol från maten transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett och kolesterol (för energi, eller som byggmaterial).
I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell (som exempelvis behöver kolesterolet) fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel.
Det har visat sig att ju mindre och tätare LDL-partikeln blir, desto lättare har den att bli oxiderad (härskna) och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som också beror på flera andra processer).
Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL inte fett. Det är stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!

HDL – det ”goda kolesterolet”

HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man har spekulerat i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL.
Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.

Hur kunde man ha så fel?

Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar, men den största är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom.
Man visste att mättat fett i kosten verkade höja LDL något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.
Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Pfizers ”Lipitor”, sålde bara under 2007 för hela 90 miljarder kronor och är världens lönsammaste läkemedel.
Man har alltså hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som vill förhindra att status quo ändras.
Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar helt på sänkning av allt LDL för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen att LDL består av partiklar med olika storlek. De stora ”fluffiga” LDL-partiklarna verkar inte särskilt farliga. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängdmått.
En mer fullständig bild:
Till vänster: den ”metabola dyslipidemin” (blodfettsrubbningen), som är kopplad till hög risk för hjärtsjukdom: många små täta LDL-partiklar som lätt härsknar, minskad mängd skyddande HDL-kolesterol och skadligt höga triglycerider.
Till höger: en fördelning som innebär låg risk för hjärtsjukdom, statistiskt sett.

Sammanfattning

Stora snälla ”fluffiga” LDL-partiklar, och det ”goda” HDL, ökas av mättat fett i kosten.
Små, täta, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog mindre i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. De ökar främst av kolhydrater i kosten.

Det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är troligen betydligt färre än alla som får dem idag.
Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte verkar direkt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar.
När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de stora ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Detta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!
Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa LDL-partiklar krymper allt mer i storlek tills de tas upp. Höga halter av triglycerider innebär att fler små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.

Prestige och paradigmtänkande

Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år.

Pengar

Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.

Är det farligt att äta kolesterol?

Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till – allt det kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling.
Man har aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen visats ha någon positiv effekt på hälsan.
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter.

Alltså: ät alla ägg du vill. Med all sannolikhet är det bara näringsrikt och nyttigt.


Hur tolkar man kolesterolvärden?

Är du frisk finns sällan några särskilt bra skäl att kontrollera sitt kolesterol, mer än av nyfikenhet. Det slutar tyvärr inte sällan med att du föreslås att äta en medicin utan bevisad nytta, men med biverkningar.

Olika kolesterolvärden

Totalkolesterol. I de flesta fall ett rätt dåligt mått på risk ensamt. Ofta rekommenderas värdet vara under 5,0 – vilket egentligen endast gäller redan hjärtsjuka. För i övrigt friska är det en orimlig nivå för behandling – 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Triglycerider. Lågt värde är bra. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. >1,7 är dåligt, det är ett tecken till metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom. De flesta som äter LCHF-kost har mycket låga värden, mitt låg på 0,5.
  • Lågt är bra. Bör åtminstone vara under ca 1,7 .
HDL – högt värde är bra, naturligt fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är dåligt, och är även det ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter LCHF har höga värden, mitt var 1,8.
  • Högt är bra. Bör åtminstone vara över ca 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor).
LDL – Ofta rekommenderas värdet vara under 3,0. Det är dock ett lurigt värde att tolka, som vi diskuterat ovan består LDL av olika storlekar, där de små är de farliga. Ett lågt triglyceridvärde (och högt HDL) antyder att det mesta av LDL bör vara snällare stora partiklar – då kan man antagligen ha betydligt högre LDL utan ökad risk. Ett högt triglyceridvärde (och lågt HDL) antyder att det finns mer av de små farligare LDL-partiklarna. För övrigt verkar LDL-värdet av analystekniska skäl ofta överskattas när triglycerider är under 1,1.
  • Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.
Totalkolesterol/HDL Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om man vill ha ett enda enkelt mått utifrån traditionella kolesterolvärden på risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara det bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL, och mer även än triglycerider. Det är även bättre än LDL/HDL som ibland används. Att äta LCHF ger ofta ett förbättrat värde, själv hade jag 2,3.
  • Säkrast riskvärdering. Lågt är bra. Bör åtminstone vara under 6, än hellre under 5 och allra helst under 4.

Enkel riskanalys

Kolesterolanalyser är knepiga att tolka, och att enbart se på totalvärdet eller LDL ger hög risk att få onödig medicinering. Något som påhejas ivrigt från läkemedelsindustrin.
Om mycket av kolesterolet är det ”goda”, HDL, kan man ha betydligt högre totalvärden utan någon riskökning statistiskt sett.
Här är en enklare och bättre regel, för dig som inte redan har hjärtsjukdom:

  1. Ta ditt kolesterolvärde och dela det med ditt HDL-värde. Om du har ett kolesterol på 8,0 och ett HDL på 2,0 blir resultatet alltså 4,0.
  2. Om resultatet är under 5: du kan vara lugn: ditt kolesterol är bra.
  3. Är värdet högre: särskilt om värdet är över 6 finns skäl att fundera på livsstilsförändringar. Man kan då kontrollera om provet, kanske så ofta som en gång per halvår. Om det i längden inte blir bättre kan man i undantagsfall överväga medicinering.
Har du redan känd hjärtsjukdom (kärlkramp, hjärtinfarkt) vill man sikta på än bättre värden. Då kan blodfettsmediciner ofta vara motiverade. Diskutera då med din läkare.
Hjärtfriska har sällan någon större nytta av kolesterolmedicin. Däremot kan det ge biverkningar som muskelvärk, muskelsvaghet och sämre sexliv.

Framtidens blodfettsprov – ”aporna”
Som diskuterats ovan är det ett problem att de farligaste blodfetterna – små täta LDL, inte syns särskilt mycket i ett vanligt LDL-prov. Som tur är finns en mycket bra lösning på detta problem. Varje LDL innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein B. Varje HDL å sin sida, innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein A1.

Man kan mäta mängden av dessa och man får därmed veta ANTALET LDL-partiklar. På detta vis får de farliga små täta LDL ett mycket större genomslag i värdet.
Det vanliga sättet att titta på detta prov är att ta antalet LDL och dela med antalet HDL. Detta prov kallas för ApoB/ApoA1. eller ”apo-kvot”. Det har visat sig vara det bästa testet på blodfetter för att förutse risken för hjärtsjukdom, bättre än alla värden i gamla kolesterolprover.

Rekommenderad apokvot
Provet, apo-kvoten, hamnar vanligen någonstans under ca 1,5. Ju lägre desto bättre. Följande gränser har föreslagits, ofrånkomligen något godtyckligt:

Män:

  • Under 0,7 = mycket bra
  • 0,7-0,9  = ok
  • Över 0,9 = förhöjd risk

Kvinnor:

  • Under 0,6 = mycket bra
  • 0,6-0,8  = ok
  • Över 0,8 = förhöjd risk
Personer med känd hjärtsjukdom bör helst ha mycket bra apokvot för att minska risken för återinsjuknande.
Betyder ”förhöjd risk” att även friska ofrånkomligen behöver medicin?
Nej. Förstahandsbehandlingen är livsstilsförändring. Om det inte räcker i längden (ett halvår – år kanske) och man har andra riskfaktorer för hjärtsjukdom kan man överväga statinbehandling.
Att tex. äta LCHF-kost ger sannolikt i de flesta fall ett utmärkt värde, särskilt i längden.
Statinbehandling medför risk för biverkningar (vanligast: muskelvärk eller – svaghet) så det är bättre om man kan få bra blodfetter på annat vis. Muskelvärken, särskilt i benen kan vara mycket omfattande! En del personer fullständigt " tappar " sin muskulatur.
Källa: Kostdoktorn.se